Doserna av joniserande strålning barnen utsatts för då, på 30-, 40- eller 50-talet, motsvarar de doser som i dag används då till exempel hjärnan röntgas med hjälp av datortomografi.
Professor Per Hall, vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet som lett studien, säger att resultaten bör leda till en uppstramning av rutinerna för datortomografi och en minimering av doserna. Det gäller särskilt för små barn där hjärnan fortfarande är under utveckling.
– Datortomografi är ett utmärkt hjälpmedel men i dag görs dessa undersökningar ofta rutinmässigt och lite för släpphänt. Det vore bättre att vara mer återhållsam och låta barnet ligga kvar för observation i stället.
Studien är den första som kunnat belägga att även mycket låga doser av strålning kan inverka på barns kognitativa förmåga senare i livet.
Normalt sätter man annars strålning i samband med ökad cancerrisk. Men då handlar det oftast om mycket högre doser. Trots det har forskarna även i den här studien sett viss ökad cancerrisk även vid låga doser. Det gäller cancerformer som bröstcancer, cancer i sköldkörteln och sarkom, cancer i bindväven.
Det nya, som förvånat både de svenska och amerikanska forskarna vid Harvard School of Public Health i Boston som deltagit i studien, är strålningens påverkan på intellektet.
De små barn i studien som före 18 månaders ålder strålades för att ta bort födelsemärken på huvudet, så kallade storkbett, presterade betydligt sämre när de kom upp i skolåldern jämfört med sina jämnåriga obehandlade kompisar.
Bara hälften av dem som fått de högsta stråldoserna läste exempelvis vidare på gymnasiet jämfört med den obehandlade kontrollgruppen. Även inlärningsförmågan och förmågan att tänka logiskt var generellt sämre hos de barn som genomgått strålbehandling.
Resultatet av intelligenstester i samband med mönstringen visade också på att det fanns ett så kallat dos respons samband. Det vill säga, ju högre stråldos, desto sämre prestation.
Per Hall tycker resultaten är oroväckande och bör tas på stor allvar. Särskilt med tanke på det höga antal datortomografiundersökningar som görs varje år på barn.
De stråldoser som används ligger i allmänhet till och med över den dosnivå som i studien visat sig farlig. Totalt handlar det om 1,5 miljoner undersökningar, varav cirka 20 000–30 000 i Sverige. En dryg tredjedel av dessa rör skallen.
– I många fall rör det sig om barn som råkat ut för relativt lindriga skallskador. Då är det osäkert om datortomografiundersökningen verkligen behöver genomföras, anser Per Hall.
Studien publiceras i årets första nummer av den medicinska tidskriften British Medical Journal.
08-13 56 49,
anna-lena.haverdahl@svd.se
