Stormen kring S-ledaren har fått väljarna att reagera kraftigt och på bara en vecka sveptes nästan en fjärdedel av stödet överbord. Från 35 procent den 6 oktober, dagen innan Aftonbladet avslöjade att Håkan Juholt tagit ut för mycket hyresbidrag från riksdagsförvaltningen, till 26,9 procent en vecka senare. Ett tapp på 8,1 procentenheter.

–Det är historiskt mycket under en enda vecka. Det finns förstås flera orsaker, men en av de viktigaste är att folk har uppfattat att S-ledaren skaffat sig bidrag på ett oärligt sätt, att han missbrukat systemet med bostadsbidragen. Bland socialdemokratiska sympatisörer finns en lägre acceptans för den typen av slarv, en S-ledare måste i det sammanhanget vara bättre än andra, säger Toivo Sjörén, chef för Sifos opinionsmätningar.

Sedan tidigare är S försvagat i storstäderna, men den här gången tappar partiet även ute i landet.

Störst är raset bland äldre utanför storstäderna som normalt brukar vara starka grupper och fästen för Socialdemokraterna. Dessutom har man tappat bland män där man nu bara har stöd av 24,5 procent mot 29,4 procent bland kvinnorna.

Framför allt är det Moderaterna och Sverigedemokraterna som gynnats av Juholt-affärerna. Båda partierna har statistiskt säkra uppgångar, där Moderaterna på en vecka ökat med över 4 procentenheter till 32,8 procent. Det gör att det stora allianspartiet just nu är det överlägset största riksdagspartiet.

–Numera är det normalt att väljarna går direkt mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Vägen ligger vidöppen för direktövergångar, något som nästan aldrig hände förut. Då gick man åtminstone först via soffan innan man bytte block, säger Toivo Sjörén.

I vanliga fall består en SvD/Sifo-barometer av två veckors mätningar av opinionen och sammanlagt knappt 2000 intervjuer. Det är bara då man kan jämföra med tidigare månadsmätningar och mellan september och oktober har det skett små rörelser i väljarkåren. Inga signifikanta förändringar alls sedan mitten av september och fortsatt dött lopp mellan alliansen och de rödgröna.

Men bryter man ner oktobermätningen kan man alltså se stora skillnader mellan den första och andra veckan.

Den första perioden mellan 3 och 8 oktober var Socialdemokraterna egentligen på uppgång. Man hade precis presenterat sin budgetmotion och fått ökat stöd i storstäderna, sannolikt eftersom man gett ett antal konkreta besked i olika sakfrågor. Inte minst i den så politiskt laddade frågan om rutavdraget.

Men allt vände den andra veckan då kaoset bredde ut sig inom Socialdemokraterna dag för dag. Siffran 26,9 är den lägsta någonsin tillsammans med månadsmätningen för december 2010 då partiet var helt ledarlöst efter att Mona Sahlin meddelat sin avgång.

De senaste dagarnas rekordtapp kan bara jämföras med veckan då Socialdemokraterna på 1990-talet gick med på att införa två karensdagar i sjukförsäkring. Då backade Socialdemokraterna 5 procentenheter till 45 procent.

Toivo Sjörén påpekar att felmarginalen förstås är större när man delar på en mätning.

–Med hälften så många intervjuer som normalt halveras inte säkerheten i undersökningen som man kanske kan tro, men visst blir det osäkrare. För Socialdemokraternas del ökar den statistiska felmarginalen från 2,1 till 2,9 procentenheter, säger han.

Uppförsbacken är brant för det stora oppositionspartiet och den halvårsgamla partiordföranden. Det återstår att se hur väljarna reagerade på fredagens besked att Håkan Juholt fortsätter som partiledare. Historiskt kan man hitta starka lyft för partiledare som varit närmast uträknade.

–Det behöver inte vara kört för Håkan Juholt. Förtroendet är rubbat och det kommer ligga med som en försvårande omständighet, men väljarna värdesätter faktiskt mest det politiska innehållet. Det som hänt är exceptionellt, men det är inte säkert att det är långsiktigt avgörande, säger Toivo Sjören.

Webb-TV: Håkan Juholt