Debatten kring kammaråklagare Rolf Hillegren har gått varm sedan hans uttalande om våldtäkter i lördagens SvD.

Per Nichols skulle egentligen träffa Hillegren på måndag när kammaråklagarens semester var slut, men sedan Hillegren själv skrivit en debattartikel på SvD:s Brännpunkt och debatten tagit ny fart hölls mötet i stället på onsdagen.

– Jag har haft ett längre samtal med Hillegren och vi är överens om att han, under de månader som är kvar till han går i pension, kommer att ha särskilda arbetsuppgifter på åklagarkammaren. Det handlar inte om en omplacering utan var bestämt redan innan semestern, men det innebär att han inte kommer att ha hand om några sexualbrottsärenden, säger Per Nichols.

Nichols betonar att han respekterar Hillegrens rätt att uttala sig i medierna, men att debatten har inneburit att förtroendet för Åklagarmyndigheten har skadats.

– Jag förstår att människor ifrågasätter vårt sätt att handlägga ärenden, men det här är ett synsätt som inte delas av citykammare eller någon annan åklagarkammare.

Samtidigt skriver Hillegren på SvD Brännpunkt att han tror att de flest av hans kollegor delar hans synsätt.

– Det tycker jag är allvarligt. Jag delar inte den uppfattningen och jag tror att det i sak är fel. Våld mot kvinnor är ett ämne som står i fokus inom åklagarmyndigheten och vi satsar bland annat på vidareutbildningar för åklagare, säger Per Nichols.

Hur ofta har Hillegren haft hand om sexualbrott?

– Det är nästan omöjligt att svara på eftersom han har jobbat i 30 år. På City åklagarkammare har han jobbat på enheten för grova brott. Sexualbrott handläggs normalt sett av familjevåldsenheten, men det är inte vattentätt.

Finns det någon anledning att misstänka att Hillegren inte har skött sitt jobb korrekt?

– Det är en befogad fråga, men vi har inte fått några indikationer på att det skulle vara så. När det gäller så grova brott som våldtäkter får den berörda i de allra flest fall ett målsägandebiträde. Om en utredning skrivs av på ett tveksamt sätt kommer målsägandebiträdet att reagera på det. Det skulle vara mycket svårt att systematiskt fatta helt felaktiga beslut, säger Nichols.

– Vi har ingen anledning att ifrågasätta att Hillegren tagit korrekta beslut i enskilda ärenden. Hans uttalande de senaste dagarna har inte varit ärendeanknutet utan han har framfört sin personliga åsikt.

Reaktionerna från allmänheten till åklagarkammaren har varit många sedan uttalandet i SvD.

– Vårt kansli har fått ta emot oerhört många reaktioner. Det är allt från väldigt välskrivna, genomtänkta mejl till ganska hätska påhopp, säger Per Nichols.


Frågan om samtycke splittrar

2005 års sexualbrottsreform delar den judiska expertisen. 2010 ska en utredning lämnas över till justitieminister Beatrice Ask (M) där det ska tas ställning till om det nuvarande kravet på tvång som grund för straffansvar för våldtäkt bör ersättas med ett krav på bristande samtycke.
Rådmannen Nils Petter Ekdahl leder utredningen.

Om en kvinna säger nej men inte gör motstånd, går det att döma på de grunderna i dag?
– Ja, det krävs inte att kvinnan gör motstånd. Däremot krävs att förövaren använder någon form av våld eller hot.

Varför har frågan om samtycke lett till sådan splittring?
– De som vill införa brist på samtycke i stället för krav på tvång, menar att det skulle leda till att fler döms. Förespråkarna menar även att det vore bättre anpassat till hur läget är i dag, eftersom en försvarsstrategi för ett offer kan vara att inte göra motstånd alls. Men de som motsätter sig förändringen menar att det skulle innebära ännu mer fokus på målsägandens beteende.

/Pär Karlsson