Het skatteträta i Stadshuset

Åhörarläktaren gapar nästan tom även under årets viktigaste debatt - budgetdebatten. Det är synd. Dels därför att det är en ansenlig mängd skattepengar som står på spel - 30 miljarder kronor 2010 - dels därför att just de här debattdagarna är kommunpolitikernas uppenbara högtid på året. Då har de folkvalda klätt upp sig, kammat sig en extra gång och filat mer än vanligt på argumenten.

De som saknar ideologisk glöd i politiken bör också masa sig hit. För om konsensus och pragmatism präglar kommunpolitik i allmänhet så är det andra tongångar i Stockholm. Lite extra ved på brasan blir det också inför ett valår.

Det är två lag som har formerat sig nu. Socialdemokraterna är mer ödmjuka än vanligt. Carin Jämtin talar oftare om det rödgröna laget, om rödgrön politik, än hon refererar till sig själv som socialdemokrat. Mantrat om det rödgröna alternativet upprepas när debatten värmer upp. Visserligen drar miljöpartiet mer åt det gröna - partiet känner vind i seglen efter stora framgångar i EU-valet- när Yvonne Ruwaida och målar ut bilden av den bilfria staden.

Men hur trovärdiga är egentligen Miljöpartiet? Som säger nej till förbifart Stockholm, men som samtidigt vill regera med bilkramande S? Det undrar finansborgarrådet Sten Nordin (M), som skjuter in sig på rödgröna sprickor. Han betonar den starka ekonomin, hur återhållsamheten lönar sig, och hur Stockholmarna i lågkonjunktur trots allt klarar det ganska bra.

Det får de å andra sidan äta upp - den borgerliga treklövern - i den motbild av besparingar i skolor och omsorg, om växande barngrupper och ökade klyftor - som serveras från vänster.

Frågan om trovärdighet löper som en röd tråd genom debatten - som klimatvän, välfärdskramare, och som den som värnar om alla Stockholmare. Och ett ifrågasättande av hur företrädarna orienterar sig på den politiska skalan.

Den andra trätefrågan är skatten, om hur mycket man får för 60 öre, som skiljer de båda alternativen åt. Och är frihet att ha mer kvar i plånboken, eller att betala mindre på kommunala bad?

”Det handlar om att vi tror på att den enskilda människan kan styra sina liv”, sade äldreborgarrådet Ewa Samuelsson (KD).

’”Skatten krävs för god service. Vi lägger en halv miljard mer på stadens barn. Hur kan ni vara nöjda?”, säger Carin Jämtin.

Att de sju partierna nu varvat upp för nästa höst, och valet 2010 står helt klart.

Det är då det ska avgöras om Stockholmarna, återigen, ska vända den sittande majoriteten ryggen, och rösta för förändring. Som de gjort de senaste tre decennierna.

Vad tycker Stockholmarna 2010? Bryr du dig?

Anna Gustafsson

anna.gustafsson@svd.se

08-13 58 34

Fler artiklar