Det stora europeiska ehec-utbrottet som gjort 4 000 personer sjuka och dödat 48 har inte hunnit klinga av innan röster höjs för nya smarta sätt att döda bakterierna och skydda konsumenterna. Och som så ofta när orsaken är komplex och kräver grundläggande förändringar finns det några som vill ta till det tunga artilleriet.
Sedan ett antal år driver IAEA tillsammans med FN:s jordbruksorganisations FAO ett gemensamt projekt för att utveckla användningen av kärnteknik inom jordbruket. Högt på önskelistan står möjligheten att sterilisera maten med hjälp av joniserande strålning.
Carl Blackburn som ansvarar för verksamheten menar att sommarens utbrott sannolikt kommer att leda till att intresset för metoden ökar och att den tillåts i fler länder och för fler varugrupper.
Det är inte första gången den här sortens krav höjs. Tekniken att med hjälp av radioaktivt kobolt 60 eller cesium 137 generera gammastrålning som slår ut bakterier fick ett genombrott i USA år 2006 efter stora utbrott av ehec där smittan spreds på sallad och spenat.
Mot bakgrund av de allt fler och farligare bakterier som var i omlopp argumenterade den blytunga medicintidskriften New England Journal of medicine för att ”hårdare hygienkrav är inte nog, vi måste även använda nya tekniska metoder.”
Det som framför allt lagt krokben för tekniken är konsumenternas avoghet. Sallad förknippas med värden som ”färskhet” och ”fräschör” vilket klingar stumt mot den obligatoriska märkningen som ska informera om att varan behandlats med joniserande strålning.
FN-organen ser stora fördelar, som ett minskat behov av kemikalier och att färre människor blir magsjuka. Men kritiker oroar sig över att tekniken påverkar C-vitamin och en del andra vitaminer. Än värre är att lukt och smak påverkas på fetare kött vilket gör att man tvingas dra ned på dosen, med följden att alla mikrober inte slås ut.
Redan 1983 slog FN-organet Codex alimentarius fast att tekniken är ofarlig, ändå har forskare fortsatt att varna för att det bildas skadliga ämnen när maten behandlas.
IAEA hoppas nu att tekniska framsteg i branschen ska lyfta tekniken från de utmarker där den i dag är hänvisad till att sterilisera kryddor vid ett begränsat antal anläggningar inom EU. Med hjälp av ny röntgenteknik ska man ersätta det oönskade ”strål”-ordet med ett ”zap”-ord som man hoppas ska vara lättare att kommunicera till kunderna.
Men andra FN-organ och välrenommerade forskare har konstaterat att det finns en rak linje mellan den nya tidens köttfabriker där tätt sammanpressade djur göds i rekordtakt för att möta allt lägre slaktåldrar, och de nya aggressiva och antibiotikaresistenta bakterier som sprids därifrån via vatten och vind.
Grundproblemet är, som den amerikanska matprofessorn Marion Nestle uttryckt det, att industrin inte vill betala kostnaderna för att ta hand om djuren och producera säkert kött från början. I stället vill de stråla det färdiga paketet för att slippa bry sig om problemet.









