Alla åhörarplatser i tingsrätten i Kalmar var inte fyllda när rättens ordförande, hovrättslagman Jan Carrik, inledde med att redogöra för den tidigare hovrättsdomen i målet från juni 2006. Då fälldes den nu 23-årige sonen i familjen, medan föräldrarna friades. Nu är föräldrarna åter häktade för mordet, efter beslut i Högsta domstolen.

I rättssalen döljer den 45-åriga mamman håret med en slöja. Den 47-årige pappan, klädd i blå jacka, sitter bredvid henne. Mellan makarna finns deras advokater Claes Möllersten och Carl Olof Wirén.

Den 23-årige sonen sitter med sin försvarare Helena Karlsson bakom föräldrarna och en skärm döljer honom för åhörarnas blickar.

Vice chefsåklagare Kerstin Eriksson inledde med att hävda att sonen och föräldrarna gemensamt och i samförstånd dödat det 20-åriga offret. Men hon öppnade direkt för flera alternativa händelseförlopp vid dådet.

- Det yrkas ansvar för mord, sade Kerstin Eriksson, och tillade att hon även yrkar att alla tre ska utvisas.

Genom sina advokater nekade föräldrarna till brott och 23-åringen nekade till att ha gjort sig skyldig till mord.

Åklagaren inledde sin sakframställan med att skildra förhållandena i den konservativa, shiamuslimska familjen. Hon berättade att alla barnen ska ha haft en mycket begränsad rörelsefrihet och blivit utsatta för fysiska bestraffningar av pappan.

Flickan i familjen, som var 16 år då mordet skedde, blev enligt åklagaren mycket hårt kontrollerad. Hon följdes till och från skolan av sina bröder, fick inte ha mobiltelefon eller titta på tv.

I oktober 2006 kom pojkvännen till Högsby och hämtade med sig flickan till Skellefteå, där de under ett par veckor levde tillsammans som ett par i hans bostad. Under denna tid klippte flickan också sitt hår och slutade bära slöja.

När föräldrarna fick reda på var dottern fanns ska båda flera gånger ha hotat med att döda såväl dottern som pojkvännen.

Men så småningom bytte föräldrarna taktik, menade åklagaren.

Mamman lovade att de båda unga skulle få gifta sig och uppmanade dem att köpa förlovningsringar, vilket de också gjorde. På så sätt lockades flickan och 20-åringen att tillsammans återvända till Högsby.

- Under tiden planerades mordet, sade Kerstin Eriksson, och berättade hur sonen lånat en stor kniv av sina kusiner och hur ett järnrör placerats i hallen som tillhygge.

Socialförvaltningen i Högsby var informerad om att paret väntades hem för att senare gifta sig. Förvaltningen erbjöd en tillfällig lägenhet åt 20-åringen, men föräldrarna insisterade på att han skulle bo hos familjen som gäst.

När paret anlände till Högsby gick 20-åringen och äldste sonen i familjen in i den ena av familjens två intilliggande lägenheter, Flickan gick in i den andra och får där ett glas saft, som enligt åklagaren var utblandad med sömnmedel.

Kerstin Eriksson berättade vidare hur den unge mannen sedan blev verbalt attackerad av pappan, medan mamman värmde olja i köket. Hon går sedan in till 20-åringen med grytan med het olja.

- På nära håll, cirka en meter, kastar hon oljan över hans ansikte, sade åklagaren.

Hon berättade vidare hur 20-åringen i blindo rusat ut i hallen, där mamman ska ha hållit fast honom och pappan börjat slå honom, först med ett slagträ och därefter med järnröret.

Pappan ska sedan ha uppmanat den då 17-årige sonen att ta fram kniven och hugga. Åklagaren hävdar dock att pappan sedan tog över kniven och började hugga offret.

Efter mordet åkte hela familjen i väg i bil mitt i natten. Färden gick först till Göteborg, därefter till Malmö. Under resan ska pappan flera gånger ha gett uttryck för att även den 16-åriga dottern borde dödas, eller åtminstone dumpas längs vägen. Men detta ska hennes storebror, som körde bilen, ha motsatt sig.

Familjen tog tåget till Danmark och övervägde först att resa vidare från Kastrup, men besökte i stället släktingar i Danmark. Under vistelsen där ska man, enligt åklagaren, ha kommit överens om att den då 17-årige sonen skulle ta på sig dådet. Sedan återvände familjen till Sverige och anmälde sig hos polisen i Oskarshamn.

I både tingsrätt och hovrätt dömdes sonen som ensam skyldig, men han har nu ändrat sin berättelse och pekar ut föräldrarna som de verkliga mördarna. Hans nya berättelse styrks också av de uppgifter som hans syster och lillebror kommit med. En släkting i Danmark har dessutom, enligt åklagaren, hört av sig till polisen där och hävdat att sonen i familjen felaktigt dömts som ensam skyldig.