Cecilia Lönn och Josefine Midander hade rest från Umeå till Stockholm för att vara med när deras diskrimineringsmål togs upp för tredje gången. ”Vi har sett fram emot att få komma till Högsta domstolen. Det känns så högtidligt.”
Två gånger har Josefine Midander och Cecilia Lönn fått rätt. Både tingsrätten och Svea hovrätt ansåg att Uppsala universitet gjort sig skyldig till otillåten diskriminering. Skadeståndet sattes till 75 000 kronor vardera.
Det var hösten 2003 som tio procent av platserna, 30 av juristprogrammets 300, på försök avsattes till sökande vars föräldrar kom från annat land. Syftet var
att öka mångfalden inom såväl
utbildningen som rättsväsendet. Men därmed nekades de två kvinnorna plats, trots att de hade
högre betyg från gymnasiet än de sista antagna inom den etniska kvoten.
– Vi har aldrig tvekat om att driva frågan vidare. Det är viktigt för alla studerande att slå fast principen om en rättvis likabehandling oavsett vem man är eller vilka föräldrar man har, sade Cecilia Lönn, 25 år, när förhandlingarna i HD avslutades i går eftermiddag.
Hon och Josefine Midander, 23 år, hade rest ned från Umeå där de nu båda bor och studerar juridik. De är lättade över att den tre år långa processen närmar sig sitt slut.
För Cecilia innebar avslaget att hon fick bryta upp från bostad och vänner i Uppsala när hon i stället började i Umeå där hon kommit in. För Josefine blev det ett förlorat år.
– Jag arbetade ett år och pluggade samtidigt upp mina gymnasiebetyg ytterligare. Men när jag inte heller kom in i Uppsala året därpå, valde jag Umeå där jag nu går femte terminen, berättar hon.
Hon har förståelse för ambitionen att öka mångfalden på universitet. Men hon anser inte att diskriminering av andra är rätt sätt.
– Det kan vara okey om det är två sökande med exakt samma meriter. Men så var det ju inte
i vårt fall.
Stiftelsen Centrum för rättvisa, som hjälpt kvinnorna att driva målet, anser att en HD-dom kommer att bli vägledande även för arbetsmarknaden och samhället i stort.
Justitiekanslern (JK) Göran Lambertz företräder universitetet och var den som ville se en prövning i Högsta domstolen. Han vill att hela målet ogillas, och att skadeståndet i vart fall sänks till 60 000 kronor vardera.
– Vinner kvinnorna kan fler skadestånd bli aktuella. Det är
redan ytterligare två, tre personer som hört av sig till oss, säger Göran Lambertz.
Förutom upprättelsen för Uppsala universitet, som han
anser inte har gjort något fel,
betonar han att det är juridiskt
intressant att få pröva en lag som uppenbart är oklar.
Den centrala frågan är om särbehandling ska tillåtas alls. Universitetet har erkänt diskriminering med menar att den är förenlig med Lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Enligt den kan det vara tillåtet om det är av ”särskilt intresse”.
Hovrätten ansåg dock att lagens förarbete visserligen ger stöd för särbehandling om exempelvis en man och en kvinna med likvärdiga meriter söker en mansdominerad utbildning. Men däremot finns inget stöd för kvotering av något slag och i vart fall ingen
positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet.
Vad landets högsta jurister
i HD anser står inte klart förrän tidigast om tre till fyra veckor då domen väntas.
