Finns det en grundläggande teori som kan förutsäga allting i universum? Jakten på denna stora, fortfarande oupptäckta superteori som enkelt och lättfattligt kan förklara universums uppkomst och framtid har varit Stephen Hawkings mål under nu snart 40 år av enastående insatser inom teoretisk fysik och matematik. Det var också temat för hans föreläsning i Stockholm i går, ett av de numera få offentliga framträdandena som den brittiske forskaren och bästsäljarförfattaren orkar med.
Rörda och imponerade lyssnade besökarna i en fullsatt Aula Manga vid Stockholms universitet till hans tal via den datoriserade talmaskinen. De långa tystnaderna sade nästan mer än själva orden. Han är i Sverige för att ta emot Oskar Kleins minnespeng, ytterligare ett av hans många prestigefyllda pris och delta i ett exklusivt Nobelsymposium.
Stephen Hawking har sedan han blev massmedialt känd i början på 1980-talet blivit världens förmodligen mest kända forskare. En ikon, ett geni, en beundrad gigant av einsteinska mått. De flesta känner till den briljante tänkaren, totalt rullstolsbunden, utan tal- och rörelseförmåga dömd att förtvina i den fruktansvärda sjukdomen ALS.
Hans stora populärvetenskapliga genombrott kom 1988 med boken ”Kosmos: en kort historia” såld i nio miljoner exemplar och översatt till 40 språk. Han skrev boken delvis för att bekosta sina tre barns utbildning och den har gjort den nu 61-årige forskaren till multimiljonär. År 2002 kom uppföljaren ”Universum i ett nötskal” som dock inte fick samma genomslag. Böckerna etablerade hans unika tankar om svarta hål och Big Bang som ett slags allmänt kända begrepp, även om de flesta kanske inte begriper så mycket. - Nej, det kan nog gälla vissa av oss fysiker också, säger Lars Gisslén som är teoretisk fysiker vid Lunds universitetet. Men Stephen Hawking tillförde briljanta nya teorier framför allt under 1970-talet som gjorde att många viktiga pusselbitar föll på plats.
Och, påpekar han, hans tankar håller ännu efter 20 år och har bekräftats av flera andra, även om hans idéer om den allt förklarande superteorin inte kunnat fullföljas. Lars Gisslén menar att Stephen Hawkings populärvetenskapliga insats är viktig därför att den väckt intresse för dessa existentiella frågor och säkerligen vidgat horisonterna för många människor.
