En 14-årig flicka i Bjästa blev våldtagen av en 15-åring och senare hotad och trakasserad via nätet. Senare våldtogs även en 17-årig flicka av samma pojke, och liknande trakasserier uppstod. I onsdags tog SVT:s Uppdrag granskning upp fallet och därefter har reaktionerna varit mycket starka, inte minst via sociala medier.

På Facebook har en grupp med namnet "Hon våldtogs på skolan – pojken hyllades" samlat nästan 100 000 medlemmar på ett drygt dygn. Även på Twitter finns hundratals kommentarer kring händelsen i Bjästa, ibland med länkar till sidor med mer hotfulla inslag.

Den blogg, ett upprop och en Facebook-grupp som alla stödde förövaren har tagits bort men jakten på de anhöriga till den 15-åriga pojken pågår samtidigt för fullt. Länkar till klipp och sidor där namn och kontaktuppgifter finns dyker upp – och tas bort. "Hoppas nån av er träffar rätt person ute nån dag eller kväll......", skriver någon hotfullt till 15-åringens familjemedlemmar.

Mamman säger att hon fortfarande tror att hennes son är oskyldig. Familjen har fått ta emot tusentals hot via mejl och telefon sedan programmet sändes.

– Vi kommer göra en polisanmälan och flytta på grund av hoten, säger mamman till Expressen.

Även samhället Bjästa kommenteras flitigt med påståenden som att hela byn borde utplånas eller att alla där är våldtäktsmän. Även rektorn, skolchefen och prästen är måltavlor för hot.

Ann Frisén är professor i psykologi och forskar på cybermobbning. Hon menar att det har blivit väldigt accepterat att vara mer aggressiv och grov på nätet.

– Det har blivit en uppluckring av gränser som man annars har i samhället. Det man gör på nätet är impulsivt, snabbt och kortsiktigt medan effekterna kan bli väldigt långsiktiga.

En förklaring, som Ann Frisén ser det, är att de vuxna är frånvarande och det som unga gör på nätet ofta inte får några konsekvenser.

– Jag tycker att det är väldigt beklämmande när de ansvariga i Bjästa tvår sina händer och säger att de inte kan internet. Som skola kan man inte längre välja att inte vara informerad om hur nätet funkar. Det behövs vuxna som hjälper till att få ungdomar att reflektera kring detta, säger Ann Frisén.

Men för att hot på nätet alls ska utredas krävs att den som blir hotad gör en polisanmälan.

– Det hamnar hos den lokala polisen. Vill de ha hjälp så kan de höra av sig till oss eftersom vi har spetskompetens, men det har de inte gjort i det här fallet, varken tidigare eller nu, säger Anders Ahlqvist, biträdande chef på IT-brottssektionen på Rikskriminalpolisen.

Brotten betraktas som olaga hot vid utredningar, där maxstraffet kan ge två års fängelse. Det vanliga är dock att straffen landar i dagsböter.

– Internet är precis samma sak som i fysiska världen. Det är ingen skillnad i ansvarsfrågor och det verkar som att många har svårt att fatta det ibland, både de som hotar och de som blir hotade, säger Anders Ahlqvist.

Han säger att problemen dyker upp i varje omskrivet ärende och att de nya medierna gör att problemen har växt i omfattning.

– Nu har vi fått en anslagstavla att hänga upp våra känslor på där alla kan ta del av det, säger Anders Ahlqvist.

Skolan i Bjästa är öppen och fungerar som vanligt under fredagen. Fem extra kuratorer finns tillgängliga för eleverna.

– Stämningen är lugn. Oron bland eleverna på torsdagen gällde främst att medierna var där så idag har vi stängt skolan för journalister, säger Anders Fager, skolområdeschef i Bjästa.

Kunde skolan gjort annorlunda när du ser tillbaka?

– Vi kunde kanske informerat ännu mer och gett en gemensam bild. Vissa föräldrar har agerat i tron att detta inte har hänt. Men vi tog kontakt med föräldrar i samband med att listor gick runt och krav på att pojken skulle få komma tillbaka till skolan. Vi påtalade att vi tyckte att det var olämpligt, säger Anders Fager.