Svenska forskare har upptäckt varför vissa hästar kan gå passgång, som innebär att benen på ena sidan av kroppen flyttas samtidigt. En förändring av en enda av hästens tre miljarder par av nukleotider, som gener är uppbyggda av, i arvsmassan ligger bakom.
– Det är häpnadsväckande med tanke på att gångarter känns som något som borde ha komplex bakgrund där många gener bidrar, säger Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Som jämförelse berättar han att man hittat 700 gener som påverkar kroppslängden hos människan.
– Genen måste ha någon neurologisk betydelse, troligen i ryggmärgen, för där har vi nervbanorna som kopplar till muskulatur i ben och armar, säger han.
Klas Kullander, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet, beskriver genen som en nyckel när nervsystemet byggs. Han har lett ett forskarlag som tittat på hur genen påverkar möss. Utan genen kan musen vid födseln inte koordinera benrörelser.
– Genen finns i en speciell typ av nervcell som är viktig för att koordinera gången. Vi tror att cellen även finns hos människor och att den har en liknande funktion, säger han.
