Den internationella sjöfarten är en av de största källorna till svavel- och kväveoxidutsläpp i Sverige. Men en överenskommelse i den internationella sjöfartsorganisationen IMO i våras kan bli vändpunkten. Enligt den ska utsläppsgränserna sänkas kraftigt i hela världen.

Många av IMO:s medlemsländer har motsatt sig ökat regelverk kring miljöfrågor på grund av kostnaderna. Det har gjort att arbetet länge gått trögt och att organisationen anklagats för att vara tandlös.

De svenska bolagen ligger däremot redan långt framme i miljöåtgärder. Skogsindustrierna som är en viktig transportköpare har varit en föregångare när det gäller att minska utsläppen av svavel och kväveoxider från branschens sjötransporter.

För att snabbare tvinga fram mer miljövänliga transporter har en rad offentliga uppdragsgivare i västra Götaland startat projektet Clean Shipping Project. H&M och Ericsson är ett par av de hittills tolv stora svenska företag som ska börja ställa miljökrav på rederierna som de använder. Svaren från de 77 rederiejättar som tillfrågats ska ha inkommit senast den sista augusti och kommer att redovisas i ett index som tar hänsyn till olika miljöpåverkande faktorer som bränsle, smörjoljor, bottenfärger och avfall. En kvalificerad gissning är att svenska rederier hamnar högt.

– När jag fick se bränslet som driver majoriteten av fartygen insåg jag att man inte har tid att vänta på att IMO ska komma till skott, säger Jan Hallberg, ordförande i Göteborgs kommunalförbund.

Ett exempel på pionjärer för en miljövänligare sjöfart är det svenska miljöteknikföretaget Wallenius Water som tillsammans med Alfa Laval har utvecklat en kemikaliefri produkt som renar så kallat ballastvatten som fartygen använder för att hålla sig stabila. Med vattnet transporteras organismer som vid tömning slår ut naturliga ekosystem vilket har gjort att FN klassat orenat ballastvatten som ett av världens största miljöhot. Den nya produkten har godkänts av IMO och är en av flera svenska innovationer som kan gynnas om den globala efterfrågan vaknar.

– Ökade miljökrav är en konkurrensfördel för svensk sjöfart som har kommit långt, men ännu inte fått betalt på grund av bristande efterfrågan, säger Carl Carlsson, miljöansvarig på Sveriges redareförening.

Ett orosmoln är att de skärpta reglerna väntas elda på redan högra bränslepriser vilket riskerar att slå emot branschen. Att priserna pressas uppåt ännu mer beror på att raffinaderierna måste förädla oljan ytterligare.

– Det är en balansgång mellan hårdare krav och ökade kostnader och vi är oroliga för att godset ska styras över mot mindre miljöeffektiva transportalternativ.

Trots att fartygsbränsle innehåller betydligt mer svavel än lastbilsbränsle och släpper ut fler luftföroreningar än flygplan har det varit en glömd miljöbov. Världens största containerföretag, danska Emma Maersk, uppges släppa ut lika mycket svavel som 50 miljoner bilar.

Sjöfartsbränsle har i dag globalt en genomsnittlig svavelhalt på cirka 2,7 procent.

För Östersjön och Nordsjön innebär IMO:s överenskommelse att gränserna för svavelutsläpp ska ned från dagens 1,5 procent till 0,1 procent från och med 2015. Det har också fattats ett beslut om begränsningar för utsläppen av kväveoxider, men det gäller bara nya fartyg.

– Nästa stora utmaning är att tackla klimatfrågan där koldioxidutsläpp står i fokus. Fartyg som bunkrar bränsle i Sverige släpper ut koldioxid som motsvarar cirka 15 procent av de svenska utsläppen på land.

På ett IMO-möte i London i oktober är målet att fatta beslut om minimikrav för bränsleeffektivitet och maximum för var klimatutsläpp ska ligga.

Sjöfartens andel av de totala koldioxidutsläppen i världen är cirka 4 procent. Vår andel ska reduceras, men ska samtidigt ses i perspektivet att 90 procent av världshandeln transporteras med fartyg, säger Carl Carlsson.

– Sedan driver vi tillsammans med flera europeiska länder att sjöfarten ska behandlas som annan verksamhet med möjlighet att köpa exempelvis koldioxidkvoter på den vanliga marknaden.