Sömnproblem, helgjobb och en överhängande känsla av otillräcklighet. Så beskriver bildläraren Elisabeth Ericson sin situation. I november förra året reagerade facket genom att larma Arbetsmiljöverket om att hon hade fått en för stor arbetsbörda som gick ut över hennes hälsa.

Som exempel på sin ökade belastning nämner Elisabeth Ericson att hon nu skriver 548 omdömen om året. För att hinna med jobbar hon hemma på kvällar och helger.

– Nyligen på väg hem från jobbet var jag nära att svimma, det har aldrig hänt mig förut. Jag tappade fotfästet, bokstavligt talat. Med bedömningar, elevhälsa, kontakter med föräldrar och rapporter av olika slag blir det ett sisyfosarbete, det tar aldrig slut.

Skyddsombudet på en skola kan larma till Arbetsmiljöverket om miljön är för dålig på olika sätt. Ett alternativ är då att göra en begäran om ett ingripande enligt arbetsmiljölagen. Då kräver skolan att en inspektör gör en bedömning av problemet.

SvD:s genomgång visar att den här typen av larm har ökat kraftigt de senaste fem åren. År 2006 kom det in 45 krav på ingripande till Arbetsmiljöverket. Förra året hade den siffran stigit till 83.

– Det är ganska tufft ute på skolorna med hög arbetsbelastning och fysiskt dålig arbetsmiljö. I dag är det en större press på lärarna med tunga administrativa bördor, säger Fredrika Brickman, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Enligt henne är många skolor i dåligt skick.

– Ofta tar man också in fler barn än skolorna är byggda för. Det gör att skolmatsalarna blir fulla och det blir ont om toaletter och då blir det ju smutsigt och otrevligt.

Det Fredrika Brickman har sett på inspektioner är att skolor sällan jobbar förebyggande och att det ofta tar lång tid innan åtgärder sätts in.

– Man ägnar sig mer åt att släcka bränder, det blir som en ond cirkel.

Att lärare är en av de mest stressade yrkesgrupperna har flera tidigare studier visat. När Stressforskningsinstitutet vid Karolinska institutet skulle undersöka kopplingen mellan stress och sömn valde forskarna att undersöka lärare av just den anledningen. Studien, som ännu inte har publicerats, visade att sömnen påverkas redan vid låga nivåer av stress. Det är inte mängden sömn, utan kvaliteten på sömnen som påverkas.

– Vi såg att det är ”att göra”-stressen som påverkade sömnen mest, även om arbetsbelastningen egentligen var den samma. Det här är första gången man har mätt verklig stress som inte tagits fram hos försökspersoner i ett laboratorium, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet samt Karolinska institutet.

Resultaten tyder på att kraftigare stress kan leda till ännu sämre sömn och ge långsiktiga effekter på hälsan.

– Men det är inte så lätt att få de riktigt stressade att ställa upp i sömnstudier för att kunna mäta kraftigare stress, säger Torbjörn Åkerstedt.

Förutom magkatarr är just sömnproblem något som bildläraren Elisabeth Ericson märkt av.

– Jag drömmer att jag sitter och skriver omdömen och vaknar många gånger under natten, säger hon.

I arbetet med att begära ett ingripande från Arbetsmiljöverket har Elisabeth Ericson noterat alla uppgifter hon har utöver lektionerna. Hon pekar på sin datorskärm: mentorskap, elevdokumentation, mejlkommunikation, institutionsansvar, ämnesansvar, rastvakthållning, konferenser.

För några år sedan blev hon ensam bildlärare på skolan och fick fler ansvarsområden. När en ny läroplan nu introduceras innebär det mycket extraarbete för Elisabeth Ericson med att bland annat skapa nya mallar för bedömning.

– Med så mycket administrativt arbete har jag inte tid att utveckla undervisningen.

Uppmaningen hon fått från skolan är att använda lektionstiden till att exempelvis skriva omdömen, något hon inte vill göra eftersom det riskerar att gå ut över lektionerna.

– Jag träffar bara eleverna en gång i veckan och då måste jag hinna undervisa och vägleda, säger Elisabeth Ericson.

Hur tycker du att lärarrollen och arbetsmiljön har förändrats de senaste åren?

Anita Becker, undervisar i svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen, SO:

”Det krävs ohyggligt mycket mer pappersexercis på alla nivåer. Prestationskraven på mig som lärare är mycket högre, på gott och ont. Den stressen gör att jag sover sämre nu, jag har laddat ner en sömnapplikation och sett att jag vaknar upp till sex gånger per natt.”

Heléne Volgsten, undervisar i matematik och naturorienterande ämnen, NO:

”Nu ska allt dokumenteras och bedömas. Så var det inte när jag började jobba 1995. Vi har ett datasystem för alla Stockholmsskolor som är otroligt tidskrävande. Samtidigt har vi så många andra arbetsuppgifter som är viktiga att sköta.”

Rosie Bjärskog, undervisar i musik:

”Något som jag retar upp mig på varje dag är hur föräldrarna är så mycket mer på. De anmäler oss för olika saker och skickar arga mejl. Det är redan en större del av uppfostringsansvaret som ligger på oss. I stället för att klaga på oss lärare vore det bättre om föräldrarna lade den tiden på att stötta sina barn.”

Annika Hedlund, undervisar i svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen, SO:

”All den dokumentation som har lagts på oss tar mycket mer tid än vad man någonsin har. Man kan jobba dygnet runt om man vill, det skapar en enorm stress. Samtidigt är skolan i en förtroendekris just nu, föräldrar och andra tycker att de vet hur skolan ska fungera.”