I onsdags lade ÖB och försvarsmakten fram en delrapport om försvarets utveckling de närmaste 20 åren. Den har väckt kraftiga reaktioner från en rad politiker i Försvarsberedningen som förbe-reder regeringens försvarspolitik.

–Perspektivplaneringen är försvarsmaktens egen. Men det är olyckligt om den inte stämmer överens med vad regeringen vill. Vi befinner oss inte riktigt på samma våglängd. Det är ytterst olyckligt för vi spelar med vårt lands säkerhet och trygghet, säger Else-Marie Lindgren, kristdemokraternas ledamot i beredningen.

För framtiden skissar försvaret på tre scenarier A, B och C (se artikel nedan). I B-scenariet ska förbanden få högre beredskap och kunna möta angrepp mot Sverige inom ett år. Detta uppfattas av politiker på bägge sidor om blockgränsen som ett försök att återskapa delar av det nedlagda invasionsförsvaret.

Allan Widman, folkpartiet, kallar försvarets scenarier för extremalternativ som är verklighetsfrämmande.

–Jag kan inte se hur Sverige inom ett år skulle behöva av- värja begränsade miltära angrepp. Den typen av skrivningar är panikskapande, kritiserar Allan Widman.

Flera politiker anser att även om Ryssland åter skulle bli ett hot så är Sverige med i EU och inbäddat i Nato och står då inte ensamt.

Försvarsberedningen ordförande är Göran Lennmarker, moderat. Han påpekar att beredningen i höst lägger fram sin syn på hoten. Men också han är frågande till varför försvaret ställer försvar av Sverige emot de internationella insatserna.

–Är det en rimlig uppdelning - är den meningsfull? Jag har svårt att se skillnaden. Försvaret är en helhet, försvaret av Sverige bedrivs ju även i Mazar-e-Sharif i Afghanistan, säger Göran Lennmarker.

Socialdemokraten Håkan Juholt, som tidigare var ordförande i beredningen kallar rapporten ”illa skriven”. Att överbefälhavaren Håkan Syrén och högre officerare både betonar internationella insatser och försvar av Sverige ser han som försök att få nya uppgifter och pengar.

–Detta mantra om ”både och” som försvaret talar om kan ju bli ”varken eller” - men ändå oerhört kostsamt, varnar Håkan Juholt.

Försvaret bemöter kritiken med att detta är en delrapport, den slutliga perspektivplanen läggs fram i höst.

–Jag förstår att politikerna inte tycker att det är i samklang med dagens beslut, men det är inte avsikten. Utan det är att lära oss vilka konsekvenser olika inriktningar får på sikt, säger försvarets strategichef konteramiral Jörgen Ericsson.

Vad gäller hotbilden konstaterar att Ericsson att det ”i omvärldsbilden finns trender som inte enbart är positiva”. Någon återtagning är det inte fråga om, utan att öka tillgängligheten hos de förband som finns kvar. Att rapporten väcker debatt är ”definitivt bra”, tycker han.