Kritiken kommer från Per Broström, lärare i folkrätt vid Försvarshögskolan. 2003 blev svenska officerare som deltog i EU-operationen Artemis i Kongo vittnen till ett folkrättsbrott. Franska officerare torterade en ung kongoles i sex–åtta timmar.

–Det är lite naivt och typiskt svenskt att vi kastar oss huvudstupa in i samarbete med länder som har en kolonial tradition. Vi verkar inte förberedda på att sådant här kan hända och hur det ska hanteras, säger Per Broström. Han har själv tjänstgjort som FN-observatör i fyra år i Mellanöstern och Centralamerika.

Försvarsdepartementet begärde den 4 april besked av försvaret om hur ”juridisk kompetens kan stödja enskilda soldaters agerande”. Men enligt Per Broström har militära chefer som begärt stöd från den juridiska staben, som lyder under ÖB, fått nej.

–I alla insatser borde man ha med folkrättslig kompetens i truppen, särskilt de där våldsanvändning förväntas. Jag känner till flera förbandschefer som har bett juridiska staben om jurister för att få stöd och hjälp – men fått nej, säger Per Broström.

Han säger att han inte vet om avslagen beror på bristande resurser eller på att den högsta ledningen inte tar juridiken på allvar. Ändå har försvaret 20 folkrättsrådgivare i reserven som har kontrakt med olika staber. Per Broström själv är rådgivare till Insatsstaben med majors grad.

Men det systemet är uppbyggt för försvar av Sverige i krig, inte för fredsinsatser utomlands. Detta trots att befälen i utlandsstyrkan på främmande mark ska klara av fler regler: om mänskliga rättigheter, insatsregler, lokala regler och ibland krigets lagar.

–Specialiserade folkrättsjurister används på övningar hemma, men sänds inte ut på verkliga uppdrag där behovet är större. Vi blir inte tillfrågade om vi vill åka på missioner utomlands. Det är märkligt, anser Per Broström.

De franska officerarnas tortyr i Kongo rapporterades inte hem av den svenske chefen där, överstelöjtnant Hans Alm.

–Ansvaret faller alltid på chefen, men är det en klok chef så lyssnar han. I Kongo hade en rådgivare påpekat att detta är ett så allvarligt brott att det måste rapporteras hem, säger Per Broström.

Från 2005 till 2007 kände försvarsledningen till uppgifter om tortyr i Kongo, men inget skedde.

–De har missbedömt det hela och inte insett att tortyr är ett allvarligt brott. Att försöka hålla det hemligt var en oerhörd felbedömning. Att ett misstag begåtts är illa nog - men jag häpnar när de nu söker bagatellisera det och säga ”vi fick ingen anmälan”, säger Per Broström.

ÖB Håkan Syrén och chefen för specialförbanden konteramiral Jörgen Ericsson har förklarat sig med att de inte kunde agera utifrån rykten.

–Det är just det man ska göra när det gäller så allvarliga saker. En chef ska omedelbart kalla till sig personal ur styrkan och säga: ”Den som sitter inne med information beordrar jag att avlägga en rapport”.

–Agerandet ger signaler nedåt i systemet som blir förödande. Hela den värdegrundskampanj som ÖB vällovligt har startat naggas i kanten. Det är chefen som ska föregå med gott exempel. Men ÖB har inte tagit krafttag och underlåtit att rapportera till regeringen, kritiserar Per Broström.

Han anser också att det är provocerande och felaktigt av ÖB att sända Hans Alm, numera befordrad till överste, till EU:s högkvarter i Tchad som domineras av Frankrike.