Mer än varannan slaktfärdig svensk kyckling har ben som växer fel. 13 miljoner kycklingar per år har ont av skadorna som orsakas av hård avel och snabb uppfödning.
Det framgår av en ny hittills opublicerad undersökning som avslöjar att benfel är ett utbrett problem även
i Sverige.
Kobenta kycklingar, hjulbenta kycklingar och kycklingar med skadade höftleder. Kycklingar med ett outvecklat skelett som bågnar under den snabbt växande kroppen. Det har länge varit bilden av centraleuropas hormonstinna gödbroiler.
Men svenska slaktkycklingar sprätter inte heller obehindrat runt i ströet och pickar frö. Många av dem haltar betänkligt, visar en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara.
-
Kycklingarna avlas hårt av företagen. Effekten har blivit att kycklingarna föds med fel på benen. Många tvingas leva med fysisk smärta och har svårt att röra sig. Uppskattningsvis 13 miljoner kycklingar i Sverige lider av sitt benfel varje år.
Foto: Vicky Alhadeff
- Studien bekräftar att benfel förekommer i stor omfattning även i Sverige. Skillnaden är att de allra svåraste fallen är fler utomlands, säger Charlotte Berg, forskare vid SLU.
Slutsatsen är kontroversiell. För två år sedan presenterade Charlotte Berg och en dansk forskare en pilotstudie som gav liknande resultat. Men den studien var för liten för att säga något säkert om svensk kyckling i allmänhet. Kritiken från uppfödare blev också massiv. Många kände inte igen sig.
- Vi har nu gjort en större studie som ger en heltäckande bild och visar samma sak. En stor del av kycklingarna har något tydligt benfel som innebär olika sorters felställningar och att benen inte blir raka, säger Charlotte Berg.
Till detta kommer en stor grupp kycklingar som har otydliga benfel som skulle kräva obduktion för att identifiera.
- Antalet skador varierar väldigt mycket mellan olika uppfödare.
Resultaten från den nya studien är inte publicerade, men enligt Charlotte Berg överensstämmer de helt med utfallet av pilotstudien.
Benproblemen tilltar med ökande vikt hos kycklingen. Vid slakt väger kycklingarna 1,4-1,8 kilo.
Tuppkycklingar är mer utsatta än honor, å andra sidan är honkycklingarna många fler.
Enligt pilotstudien hade 46 procent av de honkycklingar som vägde 1,35 kilo någon form av benfel. När vikten ökat till 1,55 kilo var bara en av fyra helt opåverkad.
Efter att ha räknat bort kycklingar med tydliga defekter men som ändå tycktes röra sig obehindrat i flocken återstod 16 procent av honkön som tydligt led av sin åkomma. För dessa kycklingar innebar hältan svårigheter att ta sig fram till mat och vatten. Fåglarna rörde sig sämre med flocken, blev stressade och visade större rädsla än övriga kycklingar.
Sammanlagt nära 13 miljoner svenska kycklingar lider i varierande grad av sitt benfel varje år.
I den siffran ingår de 1,3 procent av kycklingarna som hade så svåra och smärtsamma skador att de lade sig ner så fort de kunde. Det innebär att en miljon av de kycklingar som slaktas i Sverige på ett år lider mycket svårt av sitt benfel.
Att kycklingarna upplever fysisk smärta stöds av forskning som visar att djuren rör sig mer obehindrat om de får värknedsättande medicin.
Forskarna pekar på flera orsaker till missbildningarna:
Genetiska skador. Brosket hos snabbväxande broilers hinner inte förbenas för att bära den snabbt stigande kroppsvikten.
Foder som stimulerar mycket snabb tillväxt. Genom att förkorta kycklingarnas dag, som i Sverige är 22 timmar med konstgjort ljus, kan matintaget minskas.
För lite motion, ofta på grund av trängsel.
Utomlands används antibiotika för att öka tillväxten, dessutom får kycklingarna växa ytterligare några dagar, vilket gör att skadorna hinner förvärras.
- Det genetiska är svårt för Sverige att påverka eftersom aveln sker på få platser utomlands. Men med kunnig uppfödning går det att få ner mängden benfel. Det framgår av att vissa uppfödare klarar sig bra redan, säger Charlotte Berg.
Henrik Ennart
