Enligt besked i dag från Socialstyrelsen ska alla patienter som är beslustkapabla och psykiskt friska och som vill avbryta en livsuppehållande behandling få göra det med smärtlindring.

Den 32-åriga kvinnan mottog beskedet från Socialstyrelsen med glädje.

- Jag är väldigt glad och känner mig lugn i själen, säger hon till Expressen.se.

Patienten har rätt att få sina symtom lindrade, exempelvis med sömnmedel eller ångestdämpande medicin.

Beskedet har Socialstyrelsen i dag skickat till kvinnan, och till andra personer som har skrivit till myndigheten med samma fråga.

Beslutet omfattar inte bara personer som ligger för döden, utan även de som är svårt sjuka och som hålls vid liv med hjälp av medicinska insatser.

- Vi har inte bestämt att det ska handla om hur många dagar man bedöms ha kvar i livet, säger avdelningschef Anders Printz.

Den 32-åriga kvinnan lider av en medfödd neurologisk sjukdom som gör att hennes tillstånd hela tiden försämras och hon har varit bunden till en respirator sedan sex års ålder. I ett brev till Socialstyrelsen i mars begärde kvinnan att få sin respirator avstängd och att hon då vill vara nedsövd. Hon vill slippa plågan att bli kvävd till döds vid fullt medvetande.

Olika experter har varigt oeniga i frågan och det är därför som myndigheten nu sätter ned foten, även om den inte tar ställning till kvinnans begäran i sak utan bara redogöra för rättsläget.

Vissa bedömare anser att vården har rätt att tillmötesgå kvinnan. Andra anser att fallet tangerar vad som kan betraktas som aktiv dödshjälp, som är förbjuden i Sverige, och att ansvarig läkare skulle kunna riskera att åtalas eller mista sin legitimation.

Socialminster Göran Hägglund (KD) tycker att Socialstyrelsens slutsats är rimlig. En beslutskapabel patient som har information om konsekvenser och alternativa behandlingar ska själv avgöra om behandlingen ska avslutas eller inte.

Ingemar Engström, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, tycker att dagens besked är positivt.

- Äntligen har Socialstyrelsen satt ned foten och skapat klarhet, säger han.

Sällskapet har drivit på Socialstyrelse för att få tydligare vägledning, för rättsläget har uppfattats som oklart vilket har lett till oro bland både läkare och patienter, enligt Engström.

Men ännu återstår flera etiska frågetecken att reda ut när det gäller vården av svårt sjuka och döende.

- Ja, exempelvis rätten till palliativ sedering, nedsövning inför livet slutskede, och när det gäller de riktigt små barnen, hur ska man se på dem och när är det rimligt att rädda och inte. Det finns många frågor kvar när det gäller livets slutskede, säger Ingemar Engström.