Ayan Dalal har rakpermanentat sitt hår i tretton år. Liksom många med afrikanskt ursprung åker hon till Stadshagen för att få håret fixat av Eleonore Hansson.
Så här gjorde vi undersökningen: Stockholms Utrednings- och statistikkontor, USK, fick i uppgift att räkna andelen människor med utländsk bakgrund, det vill säga stockholmare som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är det. Stefan Liljevall på USK tog fram vilken grupp som dominerade, förutom de svenskfödda, i Stockholms 46 stadsdelar. Kravet var att det skulle bo minst tio invandrade och maximalt 85 procent svenskfödda i området.
– Överallt bor det mest svenskfödda. Jag vill poängtera att det inte rör sig om någon ghettobildning. Det handlar i många fall om små procentandelar av invandrargrupperna, säger han.
Anledningen till att grupperna kallas Norden och Mellanöstern, Östeuropa och Övriga Asien är att statistikkontoret inte vill uppge enskilda invånares etnicitet. Det är också skälet till att de geografiska områdena inte är mindre.
– Om andelen är liten i ett visst område finns risken att vi röjer enskilda människors etnicitet, säger Stefan Liljevall.
Stockholm är etniskt segregerat, men fritt från ghetton. Det säger Roger Andersson, professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
– Den som har goda ekonomiska resurser kan i stort sett välja fritt. Den som inte har det hänvisas till hyresmarknaden, och där är kötiden väldigt lång, särskilt i attraktiva områden. En genomsnittlig svenskfödd har bott i Stockholm längre än en invandrad som därför hamnar längre ner i kön, säger han.
Mest segregerat bor de svenskfödda. Inom bostadsforskningen talar man om ”white flight” och ”white avoidance”, det faktum att vita eller svenskfödda flyttar från områden med många invandrare och att de undviker att flytta dit.
– De resursstarka flyttar när området får låg status och förknippas med problem, säger Roger Andersson.
Fenomenet att många från samma land bosätter sig i samma kvarter är relativt ovanligt i Sverige. När det förekommer handlar det om människor som nyligen flytt till Sverige. Två exempel är assyrier-syrianer i Södertälje och somalier i Husby och Tensta. Men att kalla det frivilliga val är att ta i, tycker Roger Andersson. De flesta bosätter sig i allmännyttans hyreshusområden.
– Det här är ganska kortlivade fenomen. Ofta rör det sig om människor som bott i Sverige en kort tid och som ser sociala och materiella fördelar i att ha ett kontaktnät av människor som talar samma språk.
När grupperna får fastare förankring och bättre ekonomi, flyttar de ofta. Ett exempel på det är de med iransk bakgrund som bosatt sig i Kista.
– De gör en lokal bostadskarriär. Kista är en stadsdel med lägre andel invandrare och högre andel bostadsrätter.
