Ett par rum i ett hyreshus i Brandbergen brukade rymma den ”muslimska förening” där 43-åringen som i Irak kallades Abu Qaswara var skriven. På löpsedlarna i den lokala kiosken lockar kvällstidningarna nu med hur ”al-Qaida-ledaren levde i Haninge”.

Föreningen, där 43-åringen enligt USA och Säpo fungerade som ledargestalt, finns inte längre kvar här. I lägenheten bor en vanlig hyresgäst. Folket som brukade vara där höll en låg profil, berättar grannarna.

Mehmed Tuncer bor i Brandbergen och tycker att 43-åringen drar skam över andra muslimer genom sina gärningar:

– Jag är muslim, men jag håller inte på med sådant där. Det är inte islam, det är extremism.

Det är inte bara 43-åringen, som enligt amerikanska armén sprängde sig själv till döds, som sökt ”martyrdöden” i tvåflodslandet. Flera män från Sverige har åkt till Irak för att delta i strider eller utföra terrordåd, enligt Säkerhetspolisen.

Informationen att mellan 10–20 unga personer rest till konfliktområden har polisen fått från anhöriga eller via eget underrättelsearbete. Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos kontraterrorismenhet, ser det som hon kallar ”resandeproblematiken” som svårhanterligt.

– I de fall när de kommer tillbaka återvänder de med en kompetens och erfarenhet men också med ett internationellt nätverk. Helt enkelt ett cv som ser bra ut i de unga våldsbejakande islamisternas ögon.

I flera år har både västerländska och, i högre grad, arabiska staters säkerhetstjänster väntat på rekylen att terrornätverk i flera år lockat krigare till Irak. Under början av 90-talet när de hårdföra veteranerna från kriget mot Sovjetimperiet i Afghanistan återvände till sina hemländer formade de stommen i väpnade uppror från Saudiarabien till Algeriet.

Men samma sak har inte skett med dem som lockats till Irak. De tycks åtminstone hittills inte återvända. Enligt Säpo har en ”handfull” frivilliga från Sverige sannolikt redan stupat. I Irak har de mött USA-ledda styrkor, sprängt sig i luften eller dödats av irakier.

Malena Rembe ifrågasätter inte den amerikanska arméns bild att den svenske och marockanske medborgaren skulle ha fungerat som al-Qaidas andreman i Irak. Rembe menar att 43-åringen nu blir farlig som exempel även efter sin död.

– Han kan bli en martyr som fungerar som inspiration för andra. Vi misstänkte att han reste till Irak för att bli just det.

Men sedan 43-åringen reste till Irak år 2006 har nätverket kring honom försvagats, säger Malena Rembe. Hon beskriver mannen som en skicklig och karismatisk ledartyp som lyckades spinna ett nätverk kring sig. Hon säger att Säpo hade kunskap om att han –ville delta i väpnande konflikter efter åren i Afghanistan men att man inte lyckades stoppa honom.

I Brandbergen där löpsedlarna hänger har innehavaren till kiosken hela dagen hört folk prata om den islamska föreningen som råkar ligga på samma gata som 43-åringens lägenhet.

– Alla trodde det var den islamska föreningen som hade terrorkopplingar. Jag blev förvånad när jag hörde att det fanns en till församling här, säger han.

Josef Kilani är ordförande i den stora islamiska föreningen i Brandbergen. Det här är inte första gången han får förklara att hans församling inte har någon koppling till den gruppering som för några månader sedan fanns ett par hus bort.

– Vår församling har blivit stämplad som en terroristförsamling, säger han.

Kilanis förening har i ett par år haft som projekt att bygga en lokal moské i Brandbergen och han tror att stämpeln kan hota projektet. Missuppfattningen har gjort att flera av föreningens medlemmar inte längre vågar vara i den nuvarande lokalen. De har också fått ta emot mängder med hotbrev.

– De skriver fruktansvärda saker. Många skriver att ”vad gör ni här i Sverige, ni ska ut härifrån” och det är dödshot också. Många lider nu av det här.