Ann Fust är universitetsdirektör i Uppsala. Efter snart 30 år som chef sitter hon nu för första gången i en ledningsgrupp med kvinnlig majoritet.
Foto: Ingvar Karmhed
BAKGRUND: Män i lönetopp på Sveriges myndigheter
En del dagar när Ann Fust stiger in i sitt arbetsrum tänker hon att det egentligen borde vara löneavdrag med en så vacker utsikt. Hon ser ut över universitetshuset, slottet och parken.
Hon blev handplockad till jobbet som universitetsdirektör. Då hade hon varit förvaltningsdirektör i nio år på högskolan i Kalmar och kände ingen av dem som jobbade i ledningen för Uppsala universitet.
Svaret blev först nej. Men efter att ha träffat de blivande kollegerna ändrade hon sig. Det kändes spännande att jobba i ett stort, anrikt universitet. Då satt endast en annan kvinna i ledningen. Fyra och ett halvt år senare är det kvinnlig majoritet, med sex kvinnor och tre män.
Efter nästan 30 år på olika chefsposter är det första gången som Fust sitter i en ledningsgrupp där kvinnorna är fler än männen.
– Det är svårt att säga vilken inverkan den kvinnliga majoriteten har på våra beslut. Jag är inte tvärsäker på vad som betyder mest: erfarenhet, ålder, vetenskapsområde eller någon annan faktor. Men inom administrationen får vi snart akta oss så att vi inte blir totalt feminiserade. När ett yrke feminiseras sjunker lönen.
Blixtsnabbt tillägger Fust att det där var visst en aning uppkäftigt sagt. Men samtidigt är hon fullt övertygad om att lönen är en orsak till att många män föredrar näringslivet framför den offentliga sektorn.
Med en bakgrund inom bilindustrin har Ann Fust erfarenhet av att vara den enda kvinnan i en ledningsgrupp.
– Sett till den sociala dimensionen kan det kännas litet ensamt. Framför allt är det enklare att göra sig hörd och bli tagen på allvar om det finns balans i en grupp. Samspelet och tonen blir bättre i blandade grupper.
Inom universitetsvärlden kommer kvinnor på bred front. På universiteten i Uppsala, Stockholm och Umeå har ledningsgrupperna kvinnlig majoritet, medan Karolinska institutet precis som universiteten i Lund och Linköping har en jämlik fördelning mellan män och kvinnor som chefer.
Förändringen från mansdominans till kvinnodominans har gått snabbt. Dels är det följden av att många kvinnor i dag jobbar inom den offentliga sektorn, dels är det resultatet av att universiteten arbetar aktivt med att uppmuntra kvinnor att våga testa en chefsposition. Att fler kvinnor anställs som chefer ser Fust inte i första hand som en rättvisefråga, utan som en kvalitetsfråga.
– Om det vippar över diket åt andra hållet, så att ledningen består endast av kvinnor, kan vi säkert leva med det ett tag, med tanke på hur länge universiteten varit enkönade åt andra hållet.
LISTA: Se de 20 största myndigheternas löneskillnader
