20-årige Gustav Nordin är inne på tredje terminen av sina studier vid Stockholms universitet. Han ser dåligt och måste därför låna kurslitteraturen i form av talböcker. Det är en service som bland andra synskadade och dyslektiker har rätt till.

Med de skrifter som redan finns som talböcker är det inga bekymmer. Personalen på universitetsbiblioteket kan snabbt och enkelt ladda ner inspelningarna och bränna dem på en skiva.

Men många böcker läses in först när en student beställer dem. Inläsningen kan ta lång tid och Gustav Nordin har därför sett till att beställa talböckerna flera månader i förväg. Trots det har han inte kunnat låna böckerna före tentorna.

- Det är helt absurt. Om det fortsätter så här så kommer jag inte att kunna fortsätta att plugga, säger Gustav Nordin.

Problemen började redan förra hösten då en del böcker inte levererades trots att han beställt dem mer än två månader i förväg. Strulet har fortsatt också de två senaste terminerna och just nu saknar Gustav Nordin tre kursböcker.

Han har förståelse för att inläsningen tar tid, men betonar att han beställt böckerna längre i förväg än de cirka åtta veckor som det ska ta att få texterna inlästa.

Problemet verkar vara att beställningarna försvinner någonstans på vägen.

- På biblioteket säger de att de inte kan hitta mina beställningar. Men jag är ju säker på att jag gjort dem, säger Gustav Nordin.

Sedan han skrivit ett brev till rektorn om sin situation har Stockholms universitet startat en utredning om vad som har gått snett.

Den administrativa chefen på universitetsbiblioteket, Birgitta Löfgren, vet inte varför Gustav Nordins böcker har dröjt, men tycker att det är orimligt med flera månaders väntetid.

- Detta låter inte alls bra. Vi har nyligen tagit över den här uppgiften och tittar nu på hur vi kan snabba på hanteringen, säger hon.

Rektor Kåre Bremer betonar att universitetet arbetar för att studenter med handikapp ska vara lika välkomna som andra.

- Vi gör vad vi kan för att alla ska kunna studera på lika villkor, säger han.

Enligt lagen om likabehandling av studenter är universitet och högskolor skyldiga att se till att ingen student särbehandlas på grund av funktionshinder.

Det innebär bland annat att undervisningen ska anpassas så att handikappade studenter kan delta på samma sätt som andra.

Men universitetet kan inte fällas i domstol för diskriminering för att de inte lyckas göra kurslitteraturen tillgänglig för alla. Den statliga diskrimineringskommittén föreslog dock förra året att lagen ska skärpas på den punkten.

- Vi skulle vilja ha en sådan lagändring. Då skulle studenten i det här fallet kunna få prövat om han utsatts för diskriminering, säger vikarierande handikappombudsmannen Torbjörn Andersson.

Det är relativt vanligt att synskadade inte får sina böcker inlästa i tid, berättar Victoria Öjefors som är ordförande för Riksförbundet Unga synskadade.

- Det här är ett återkommande problem, säger hon.

Hon berättar att ett vanligt bekymmer är att lärarna på högskolorna lämnar ut litteraturlistorna för sent. Då finns det ingen chans för synskadade studenter att hinna få böckerna inlästa.

- Lärarna är vana vid att bara kunna sätta böcker direkt i händerna på studenter, säger hon.

Det är talboks- och punktskriftsbiblioteket i Enskede i södra Stockholm som ser till att talböckerna produceras. Handläggaren Kerstin Ekman medger att det tar lång tid att läsa in nya böcker, särskilt vid terminsstarten.

- Det är massor av problem, konstaterar hon.

Kerstin Ekman räknar med att det tar ett par månader att få en kursbok inläst. Med hjälp av konstgjort tal, så kallad talsyntes, kan dock talböcker bli klara snabbare än tidigare.

Hittills har Gustav Nordin missat tre tentor på grund av att han inte haft tillgång till litteraturen. Nu är han oroad över hur det ska gå med studiemedlet och den bostad som han just har fått i Studentskrapan på Söder.

Han anser att han utsätts för en form av diskriminering, även om det inte är medvetet från universitetets sida.

- De tentor som jag missat motsvarar nästan en hel termin. Indirekt så innebär detta att jag diskrimineras eftersom jag inte kan fortsätta plugga när det är så här, säger Gustav Nordin.