När falska adresser i Stockholmsområdet säljs på svarta börsen till asylsökande som vill slippa bo på en flyktingförläggning, så är det ett känt fenomen, bland annat för migrationsminister Tobias Billström, som betraktar handeln som olaglig, men svår att komma åt.

–Att utnyttja människor som befinner sig i trångmål är oacceptabelt och förbjudet i lag. Det är ju också brottsligt att ta betalt för tjänster som inte beskattas, så det finns naturligtvis möjlighet att lagföra de här personerna, säger Tobias Billström.

–Men sedan måste man fundera över hur man kommer tillrätta med det här och spårar upp personerna. Ert reportage visar hur svårt det är.

SvD:s granskning avslöjade en underjordisk marknad där asylsökande från Latinamerika, som vill befinna sig nära arbetsmarknaden i Stockholmsområdet, betalar mellan 200 och 600 kronor i månaden för att bli skrivna på en Stockholmsadress där de sedan inte bor. Enligt Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson är det en handel som det med dagens regelverk är svår att komma åt.

Enligt företrädare för flera politiska partier är handeln med falska adresser redan känd. Problemet uppmärksammades i den statliga utredningen Aktiv väntan, som nu är ute på remiss.

– Ja, jag kände till det, men inte att det förekom i den här omfattningen, säger Göte Wahlström (S), ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Han har, i likhet med migrationsministern, stor tilltro till utredningens förslag om förändringar i asylsökandes rätt att välja bostadsort.

Bland annat föreslås ett särskilt ankomstboende för asylsökande under de första veckorna av asyltiden, och att den ekonomiska ersättningen uteblir, för den som tackar nej.

–Ska man bo i ett av Migrationsverket anvisat boende, och annars inte få någon ersättning? Utredningen har föreslagit att vi ska strukturera om systemet i den riktningen. Sedan får regeringen ta ställning till remissvaren, säger Tobias Billström.

Kalle Larsson, Vänsterpartiets talesman i migrationsfrågor, föreslår i stället höjd ekonomisk ersättning till asylsökande, som en lösning på problemet.

–Det är ju för att människors ekonomi är så dålig, som de är tvungna att köpa sig en adress, där de sedan inte har råd att bo.

Enligt Lars Tegenfeldt , rättslig expert på Skatteverket, är det inte olagligt att tillhandahålla adresser på det sätt som SvD beskrivit. Förfarandet står till exempel inte i strid med folkbokföringslagstiftningen, eftersom asylsökande inte är folkbokförda i Sverige.

–Man hyr ut en adress, och så åtar man sig att vidarebefordra någons post. Det ligger inget fel i att upplåta en adress där man kan kontaktas. Jag kan inte se att vare sig den som upplåter adressen eller hyr in sig gör något fel, inte något brottsligt i alla fall. Men om man tar betalt, så är det ju en inkomst man ska skatta för, säger Lars Tegenfeldt.