"Han talade efter attacken"

Polisen offentliggjorde i går omaskerade bilder på en man på varuhuset NK. "Vi vill ha mediernas hjälp att identifiera mannen", säger Stockholmspolisens presstalesman Mats Nylén.

Enligt uppgifter i Aftonbladet vet polisen vem mannen på bilderna är – en drygt 30-årig man från Stockholmstrakten som under det sena 1980-talet greps efter att ha uppträtt hotfullt med kniv . Efter senare domar för diverse småbrott har han på senare år dock inte haft med polisen att göra. Nu tror polisen att han är ganska ensam.
En av polisens utredare säger till tidningen att den misstänkte mannen troligen kan gripas inom två dygn.

– Hela vårt arbete går ut på att kontinuerligt kontrollera och granska personer som kan tänkas vara intressanta i utredningen. Vi har kontrollerat ett antal sådana personer och avfört dem från utredningen, säger presstalesman Mats Nylén vid Stockholmspolisen till SvD på måndagsförmiddagen.
Nylén vill inte kommentera uppgifterna närmare. Inte heller vill han säga hur många människor med tänkbara kopplingar till dådet som hittills granskats.

Sedan mordet har polisen tagit emot över 2 000 tips, och många har hört av sig efter publiceringen av bilderna.
- Vi har fått in cirka hundra olika namnförslag men vi har inte identifierat honom, säger Stina Wessling informationsansvarig vid Stockholmspolisen, till TT.
Under söndagskvällen och natten har polisens fortsatt att kontrollera tips samt kända kriminella och våldsverkare.

En man, vars signalement överensstämde med den man som tros vara mördaren, togs under söndagen in på Kronobergshäktet. Han kunde avföras från mordmisstankarna men sitter kvar i häkte för andra brott.
På Kronobergshäktet har man nu full beredskap för att ta emot den misstänkte mannen. En avdelning kommer att spärras av och mannen kommer att sättas under bevakning av speciellt utvald personal, enligt uppgift till TT, "för att undvika självmordsförsök".

Bilderna fångades av NK:s övervakningskameror några minuter före mordet och signalementet överensstämmer med vittnesuppgifter.
- Vi vill komma i kontakt med personen. Han är mycket intressant för oss. Får vi inte tag i honom via vår egna interna kanaler så skulle vi gå ut med bilderna i medier, det har varit vår plan från första början, säger Leif Jennekvist, chef för länskriminalen i Stockholm.

Blir inte framtida vittneskonfrontationer värdelösa efter att bilden publicerats?
- Nej, vi har gjort så här förut och det har gått bra. Vi har diskuterat igenom detta med åklagaren.

Att spaningsledningens unika beslut att publicera de omaskade bilderna skulle tyda på att utredningen kört fast förnekar Leif Jennekvist.
- Vi har en bra utredning med bra material.

Men att släppa omaskade bilder kan få juridiska konsekvenser i en eventuell rättegång, enligt andra bedömare.
- Jag tycker det är dumt att publicera bilderna. Det blir en enkel match för en advokat att underkänna vittnesmål och hävda att vittnen på förhand var inställda på att klienten är den skyldige, säger Ingemar Krusell, före detta spaningsledare för Palmeutredningen.

Spaningsledningen har från dag ett varit övertygad om att den man som mördade Anna Lindh har begått våldsbrott tidigare. Men den person som figurerar på filmen från NK:s övervakningskameror har inte blivit igenkänd av en enda polis - något som förbryllar utredarna.
- Ja, vi har pratat om den saken. Det är klart att det är konstigt att ingen polis känner igen honom, säger Leif Jennekvist.

Polisprofessor Leif G W Persson drar en annan slutsats.
- Det talar bara för att han inte tillhör det vanliga kriminella klientelet, säger han. Det här är ingen vanlig buse. Det är han alldeles för prydlig för.

Efter att de maskade bilderna publicerats strömmade tips in till polisen. Flera var samstämmiga och pekade ut namngivna personer. Tio personer bedömdes som intressanta för spaningsledningen.
- Av de tre personer som förhörts har alla avförts från utredningen, säger Leif Jennekvist.

Trots alla tips som kommit in till polisen efter att maskade bilder publicerats har man inte lyckats identifiera mannen på filmsekvensen. Det är anledningen till varför man nu går ut med bilder som inte manipulerats för att dölja mannens anletsdrag.
- Vi vill ha mediernas hjälp att identifiera mannen, säger Stockholmspolisens presstalesman Mats Nylén.
Sent i går kväll hade initiativet dock gett skralt resultat. Färre tips än vad polisen hoppats på hade kommit in.
Det finns fler bildsekvenser från andra övervakningskameror som polisen sannolikt inte kommer att gå ut med.

Den rekonstruktion som polisen genomförde på NK i lördags bedöms som lyckad. Men huruvida Anna Lindh och mördaren hade en ordväxling före knivattacken vill man inte uppge. En källa med insyn i utredningen uppger till SvD att gärningsmannen ska ha tilltalat vittnen efter dådet. Och han talade svenska.

Jennekvist vill inte bekräfta de uppgifter som säger att mördaren skadats i överfallet. Enligt uppgifter i Expressen har polisen hittat blod som inte är Anna Lindhs längs med flyktvägen, blod som skulle kunna komma från gärningsmannen. Men de uppgifterna vill varken spaningsledningen eller Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, bekräfta.
Polisen understryker att personen på bilderna som nu publiceras inte är delgiven misstanke om brott.
- Det skulle kunna röra sig om ett vittne som befunnit sig på platsen, säger Leif Jennekvist.

Vad drar du för slutsatser av att mannen inte hört av sig till er?
- Han kan vara bortrest eller utanför mediabevakningen.

Anser du det sannolikt med tanke på att hela världens press täcker detta?
- Nej, det är osannolikt. Men det är i alla fall en teori.

Bär mannen på bilderna en keps av samma modell som den beslagtagna?
- Vi har ju inte bättre bilder än de här - kepsen påminner om den upphittade.

Spaningsledningen får fortlöpande besked från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i Linköping där bland annat de klädesplagg som misstänks tillhöra Anna Lindhs mördare undersöks.

Tomas Johansson är chef för biologiska enheten vid SKL. Enligt honom har SKL:s analyser gett resultat.
- Ja, absolut. Vi kan ge spaningsledningen kontinuerliga svar som vi upplever tar utredningen framåt, säger han utan att gå in på några detaljer.
Samtidigt undersöker SKL och spaningsledningen möjligheterna att skicka material utomlands för analys.
- Det handlar om spetskunskap när det gäller mycket, mycket små mängder av DNA, säger Johansson.

Han vill inte gå in på vilka föremål som kan skickas utomlands.

08-13 51 06, robert.holender@svd.se

08-13 56 46, sofia.nilsson@svd.se

08-13 54 26, claes.reimegard@svd.se