SvD kan idag redovisa nya uppseendeväckande fakta kring de databand som gömdes undan i regeringskansliets kassaskåp efter flodvågskatastrofen 2004.
Det nya materialet är hela mejltrafiken mellan olika chefer inom regeringskansliet från vintern 2006. Vid den tidpunkten ställde journalister och riksdagens konstitutionsutskott, KU, en rad frågor om regeringens agerande under tsunamin.
Ordern att hålla banden ”inom en så snäv krets som möjligt” gavs av chefsjuristen vid regeringens förvaltningsavdelning Bengt Nordqvist. I Katastrofkommissionens betänkande Tsunamibanden på 200 sidor från i juni 2007 refereras endast mejlen. Men denna centrala passus finns inte redovisad.
Den finns istället i en mejlsamling som sparats i Säpos nedlagda förundersökning kring tsunamibanden. Säpo vägrade i höstas att lämna ut mejlen med hänvisning till sitt arbete mot ”brott mot rikets säkerhet eller terrorism”. Men beslutet överklagades av Nils Funcke, chefredaktör för tidningen Riksdag&Department. Kammarrätten gav Säpo bakläxa och mejlen lämnades ut för några dagar sedan.
– Det går inte att tolka den här mejlväxlingen på något annat sätt än att det är en mörkläggning. Den sker dessutom samtidigt som KU bombarderar regeringen med frågor, säger Nils Funcke, som undervisat i offentlighetsprincipen.
Av de sju mejlen framgår hur chefsjuristen Bengt Nordqvist utgått från att banden gallrats på nyåret 2005-2006. När Nordqvist fick höra att informationen fanns kvar blev han orolig. Nordqvist frågade Per-Arne Jönsson, gruppchef vid IT-avdelningen, hur lång tid det skulle ta att få fram information. Jönsson svarade att det tog 45 arbetsdagar.
Det ansåg Nordkvist var ”en utmärkt situation”, då skulle journalister och ”andra utomstående” inte få ut uppgifterna. Därför var det viktigt att hålla kvar kunskapen om banden i en snäv krets (se faksimilet).
Bland de utomstående som Nordqvist ansåg inte skulle få del av banden ingick även riksdagens Konstitutionsutskott, KU. Fem gånger frågade KU efter de uppgifter som fanns på banden men fick svaret att informationen gallrats.
KU kritiserar i sin färska granskning av tsunamibanden att utskottet fördes bakom ljuset av regeringskansliet. Utskottet påpekar att de endast kan granska statsråd.
”Med detta sagt vill KU starkt framhålla att uppgifter som lämnas till konstitutionsutskottet ska vara korrekta. Medvetet vilseledande uppgifter kan självfallet aldrig accepteras”.
– Tjänstemäns agerande är en uppgift för JO eller en arbetsrättslig fråga, underströk KU-ledamoten Billy Gustafsson, s, i riksdagsdebatten i torsdags.
– Katastrofkommissionen sade att det inte skett en politisk mörkläggning. Det finns det heller inget belägg för. Men de kunde ha tagit i mer. Att det funnits en sådan kultur i regeringskansliet står klart. Säpos agerande att sedan försöka mörklägga denna mörkläggning gör mig än mer upprörd, säger Nils Funcke.
Han mejlade order om tsunami-mörkläggning
"Se till att kunskapen om banden hålls inom en så snäv krets som möjligt". Den ordern att mörklägga tsunamibanden gavs av regeringens chefsjurist. Det visar mejl som Säkerhetspolisen, Säpo, tvingats lämna ut.
Detta har hänt
26 december 2004: 543 svenskar omkommer och 1000 skadas i tsunamin.
30 mars 2006: KU kritiserar statsminister Göran Persson och fem statsråd.
12 oktober 2006: Tsunamibanden hittas i ett kassaskåp sedan SvD angett att de finns där.
14 juni 2007: Den återinkallade Katastrofkommissionen kritiserar förre statssekreteraren Lars Danielsson och flera tjänstemän.








