Regeringens beslut att inte betala någon ersättning till fosterbarn som vanvårdats och misshandlats under 1900-talet vållade starka reaktioner både från personerna som utsatts för vanvården och från den politiska oppositionen. S, V och MP enades om att föreslå att regeringen skulle återkomma med ett förslag som skulle ge rätt till ersättning.

I går kväll backade barnminister Maria Larsson (KD) ett halvt steg och kommer i dag att bjuda in S, V och MP till samtal i frågan.

– Därför att det inte finns några politiska motsättningar i den här frågan. Vi ha samma syfte. Det vi ha funnit svårt är att hitta ett sätt som är rättvist och rättssäkert. Kan oppositionen presentera ett förslag som gör det rättvist och rättsäkert är jag självklart beredd att lyssna, säger Maria Larsson.

Lena Hallengren, socialdemokratisk vice ordförande i socialutskottet, hade i går kväll svårt att tolka signalerna från Maria Larsson.

– Om hon menar allvar med att oppositionen ska ta fram ett rättvist och rättsäkert förslag, det vill säga ett annat förslag, då tycker jag att hon bjuder in med armbågen och menar inte riktigt allvar. Vi menar att Kerstin Wigzells förslag är möjligt att genomföra, säger hon.

Tidigare i år föreslog Kerstin Wigzell som utredde frågan för regeringens räkning att offren skulle få 250 000 kronor var i ersättning av staten.

Ett argument för att inte betala någon ersättning var att den bara skulle omfatta personer som utsattes under åren 1920-1980. Alltså skulle de som utsatts efter 1980 inte få någon ersättning.

– När jag tillsatte utredningen fanns det väldigt stora förhoppningar om att det skulle bli ersättning. Det här är det absolut svåraste beslutet jag har varit med att fatta, när man ser att vi inte riktigt kan hantera det rättssäkra sätt som var nödvändigt och önskvärt, säger Maria Larsson.

Hur bedömer du möjligheterna för att hitta ett system som fungerar, enligt din mening?

– Det är naturligtvis för tidigt att uttala sig om det. Först ska jag höra vad det är för förslag de har med sig i bakfickan.