Oppositionslandstingsrådet Chris Heister vill slopa landstingsbyråkratin och spara pengar. " Vi har nästan 1 400 politiska uppdrag i landstinget och 149 ledamöter i fullmäktige.En halvering av antalet uppdrag är ambitionen", säger hon.
En halvering av antalet politiker i landstinget. Fler privata alternativ inom sjukvården. Och bort med enhetstaxan inom kollektivtrafiken. Det är frågor som oppositionslandstingsrådet Chris Heister (m) vill driva i valrörelsen.
Efter den svidande valförlust som följde på de miljardunderskott som uppstod i landstingets ekonomi under den förra borgerliga mandatperioden betonar Chris Heister (m) att vid en borgerlig valseger i höst ska kommande budgetar vara i balans.
Den lagstadgade skatteutjämningen kan inte ignoreras även om den drabbar Stockholms läns landsting hårt, men den ska bekämpas, anser Heister. Lagen kräver ju dessutom att kommuner och landsting balanserar sin budget.
Har moderaterna ett trovärdighetsproblem med tanke på miljardrullningen, den kritiserades hårt från många håll, även av era egna revisorer?
– Orsaken var ett skatteutjämningssystem som löpte amok i landstingets ekonomi vilket vi fortfarande lider av.
Men hur skatteutjämningssystemet såg ut var ju väl känt, ändå gick det så illa?
– Majoriteten gjorde bedömningen att medborgarna skulle värnas från en skattehöjning i hopp om att det skulle bli en borgerlig regering 2002. Och att systemet därefter skulle ändras.
– Jag tror inte att väljarna i dag uppfattar det som skedde som ett trovärdighetsproblem, säger Chris Heister.
Den moderata partiledningen vill utreda skatteutjämningssystemet. I dag är Stockholm det enda landsting i Sverige som betalar, fyra till fem miljarder per år, de andra tar emot pengar.
Alltså: utreda men inte avskaffa som ni tidigare ville?
– Jag tycker att det är ett stort steg med en utredning. För min del kommer jag att lägga ned all min kraft på att visa vilka avarter det leder till för Stockholms läns landsting.
Några stora skattesänkningar blir det inte tal om vid ett regimskifte. Den röd-gröna majoritetens höjning med 1,95 kronor gav länsborna Sveriges högsta landstingsskatt. Chris Heister talar om att sänka – med ”en tioöring i taget.”
Att vara mycket modest med att lova skattesänkningar är inte den enda punkt där Heister signalerar en anpassning till partiledaren Fredrik Reinfeldts sväng mot mitten. Heister ingick i den förra partiledningen som vice ordförande under Bo Lundgren och några år tidigare kandiderade hon till partiledarposten.
Hur ser hon på att den politik hon företrädde då i stort sett har smulats sönder av Reinfeldt?
– Det tycker inte jag, men det är klart att man efter en sådan valförlust måste gå igenom och justera politiken. Det har vi gjort i landstinget också.
”Mycket av det vi gick till val på 2002 hade aldrig gått att genomföra”, har moderaternas partisekreterare Sven Otto Littorin sagt.
Kan du ge några exempel på hur den partiledningens reformerade politik återspeglas i moderaternas politik i landstinget?
– Synen på sjukvården, att säkerställa kvalitet, att ge patienterna ökad makt och personalen större inflytande.
– De grundläggande värderingarna finns kvar. Och inriktningen i politiken är i stora delar densamma. Men vi har stramat upp den ekonomiska politiken, säger Chris Heister.
Hon vill kraftigt minska antalet politiker i landstinget, framför allt i nämnderna och i de rådgivande så kallade beredningarna.
– Vi har nästan 1 400 politiska uppdrag i landstinget och 149 ledamöter i fullmäktige. En halvering av antalet uppdrag är ambitionen. Hur mycket pengar vi sparar har jag inte räknat på, men exempelvis har en ordförande i en beredning 170 000 kronor per år i arvode. För den summan får man tre höftledsoperationer.
I riksdagen vill m ge kommuner och landsting 12 miljarder kronor mer i statsbidrag än regeringen. Reinfeldt betonar att pengarna ska gå till verksamhet, inte till att finansiera skattesänkningar.
Vad vill m använda pengarna till i landstinget?
– Framför allt till sjukvården, till cancersjukvården, barn- och ungdomspsykiatri och barnsjukvården i övrigt.
Fusionen mellan de stora universitetssjukhusen Huddinge och Karolinska har kritiserats av dig. Vill du riva upp den?
– En jättesvår fråga. Stora megasjukhus är ingen bra lösning för att få bra sjukvård. Men jag tror heller inte på att gå tillbaka till hur det var tidigare.
Chris Heister öppnar för avknoppningar och privatisering av verksamheter.
– Mindre självständiga enheter är bra och om personalen vill driva dem är jag beredd att diskutera detta. Jag säger heller inte nej till någon som vill ta över hela sjukhus, men jag vill inte peka ut vilket sjukhus det skulle vara. Först måste vi få bort stopplagen.
Investeringsbehoven i kollektivtrafiken vill hon möta med ökade biljettintäkter.
– Vi måste se till att fler vill resa kollektivt så att vi får in mer pengar. Vi vill inte ha enhetstaxa.
I stället förordar Heister det hon kallar för ”rättvisa priser”, vilket innebär att priset blir högre ju längre man reser.
