På tisdagskvällen uppgav Sveriges Televisions Aktuellt att det handlade om avsevärt mycket mer. Flera personer verksamma inom Svenskt Näringsliv samt personer med god insyn i organisationen uppger nu beloppet till omkring 500 miljoner kronor.

Svenskt Näringsliv ville inför folkomröstningen den 14 september inte upplysa allmänheten om hur det förhöll sig. Näringsministern och nejsägaren Leif Pagrotsky var en av dem som tyckte att organisationen borde visa öppenhet om pengarna.

Organisationens linje att inte kommentera beloppet gäller fortfarande.

- Vi har som policy att aldrig berätta det för några projekt, oavsett om det rör eurokampanjen, arbetskraftsinvandring eller arbetet mot den tredje sjukveckan, säger informationschef Fredrik Karlsson till Aktuellt.

Enligt Aktuellt togs pengarna från Svenska arbetsgivareföreningens gamla konfliktfonder. De innehåller drygt 10 miljarder kronor som ska kunna användas vid arbetsmarknadskonflikter. Det senaste året har fonderna gett cirka fem procent i avkastning, det vill säga runt 500 miljoner.

Riksdagen anslog 120 miljoner kronor som ja- och nej-kampanjerna fick dela på.

Även ledamöter i Svenskt Näringslivs styrelse hölls ovetande att så mycket som en halv miljard kronor satsades på ett ja, vilket enligt Aktuellt upprört flera av dem.

Redan i slutet av sommaren hade Svenskt Näringslivs kampanjbudget överskridits med 10-20 procent. En krisgrupp är tillsatt som till november ska försöka svara på frågan varför det gick så fel i kampanjen.

Svenskt Näringsliv har 57 000 medlemsföretag.