Den 25-åriga kvinnan överfölls av en 30-årig fånge när hon var på rastgården tillsammans med en annan häktesvakt. Den häktesanställda skadades så svårt att hon avled av sina skador.

Polisen larmades klockan 10.51 på måndagsförmiddagen. Enligt polisen fanns två patruller på plats bara några minuter senare. Överfallet ska ha skett på häktets rastgård.

– Vi var snabbt på plats och återställde lugnet. Den misstänkte låstes in i arrest, säger Ulf Lindgren som är informationsansvarig på polisens länskommunikationscentral.

Kvinnan fördes till det närliggande Huddinge sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda. Kvinnans anhöriga har underrättats om dödsfallet.

– Det är mycket, mycket tragiskt, säger Gunilla Ternert, chef på Kriminalvården i Stockholm.

En förundersökning om mord är nu inledd. Överfallet skedde på håktets rastgård och finns filmat av övervakningskameror. Den intagne var vid dådet själv på rastgården tillsammans med kvinnan som han plötsligt överfall samt ytterligare en kvinnlig häktesvakt.

Att en intagen misshandlar någon i personalen så allvarligt är mycket ovanligt, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande.

Enligt Isaksson har svensk kriminalvård inte drabbats av något motsvarande våldsdåd på decennier.

– Vi talar om mannaminne, något liknande har inte hänt under mina snart fyrtio år inom Kriminalvården, säger Christer Isaksson.

Fanns det någon hotbild mot personalen?

– Nej, det fanns ingen hotbild.

Den intagna som överföll kvinnan är tidigare dömd för våldsbrott och hade genomgått en säkerhetsbedömning på häktet.

Enligt källor till Aftonbladet ska vårdaren ha dödats av en batong som hon bar på sig. Polisen bekräftar att dödsmisshandeln inträffade på rastgården, men vill inte berätta om varför bråket uppstod. De intagna har rätt till en timmes rast utomhus per dag.

Enligt fackförbundet SEKO vittnar många häktesvakter om att de får fler och fler arbetsuppgifter, mer tid går till administration och ensamarbetet ökar.

– Det är nu dags att politikerna vaknar. Det krävs mer resurser för att garantera de anställdas säkerhet på svenska häkten och fängelser. Även om regeringen hävdar att anslagen har ökat så har dessa inte gått till personalförstärkningar närmast de intagna, skriver Christer Henriksson, central samordnare för SEKO inom kriminalvården i ett pressmeddelande.

Enligt Kriminalvården var häktet i Huddinge inte överbelagt: I morse fanns sammanlagt 130 intagna fördelade på 137 platser. Söderortspolisen har upprättat en förundersökning om mord.

Dödsmisshandeln av den kvinnliga häktesanställda är helt unik i svensk kriminalhistoria. Det säger både SEKO och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet är

– Jag kan inte påminna mig något annat fall av det här slaget, och jag har sysslat med kriminologi i 35 år, säger Jerzy Sarnecki till TT.

Häkten är en av de farligaste arbetsplatserna som finns.

– Jag kan inte nog understryka hur desperata de intagna kan vara, säger han.

Han syftar på de personer som sitter häktade med omfattande restriktioner – det vill säga personer som inte får ha kontakt med andra än häktespersonal och sin advokat. Den intagna, som nu misstänks för mord på häktesvakten, har varit på häktet under några veckor.

På häktena sitter också tillfälligt anhållna som kan vara narkotikapåverkade, berusade, under abstinens eller psykiskt sjuka. Dessa intagna möter ofta unga häktesanställda med lite rutin.

– Mot den bakgrunden är antalet incidenter ganska litet. Det förefaller ha fungerat, fram till nu, säger Sarnecki.

I en enkät bland cirka 2 000 medlemmar i Seko 2009 upplevde sex av tio anställda i kriminalvården att det fanns våld eller hot om våld på den egna arbetsplatsen. Exempel på incidenter var försök till fritagning, gisslantagning samt våld mellan intagna eller mot personal.

Anställda på häkten hörde till dem som upplevde störst problem.

Sex av tio tyckte också att stressnivån ökat det senaste året och var tredje tyckte att arbetsmiljön blivit sämre.

Kriminalvårdens informationschef Anders Annerfalk säger att hot och påhopp förekommer mot personalen.

– Men att det varit en så allvarlig misshandel att någon har avlidit har inte skett, som vi kan erinra oss, i modern tid. Det är synnerligen ovanligt.

Han pekar på att rutinerna hela tiden går ut på att minska hotbilden från fångarna, men understryker också att många av dem har svåra problem.

– Det finns ju alltid en osäkerhetsfaktor, säger Anders Annerfalk.

Per Sunnebron som är ordförande för ST-fackets avdelning i Kriminalvården berättar att det är vanligt att häktespersonal hotas med våld. Men inte heller han känner till något liknande fall där en anställd dödats.

– Vi kommer att noga analysera vad som hänt. Kriminalvården arbetar med frågor som rör säkerhet och det är viktigt att ta reda på vad som brustit, säger Per Sunnebron.

– Det är för djävligt, naturligtvis. Det här är sådant vi har kämpat med näbbar och klor för att det inte ska kunna inträffa, säger Christer Henriksson, central samordnare på Seko för personalen inom kriminalvården, till TT.

Enligt Kriminalvården har säkerheten på svenska häkten och fängelser höjts sedan förmiddagens dödsmisshandel.

– Det ska vid allvarliga händelser som denna finnas en planläggning och ett antal rutinåtgärder som vidtas vid varje anstalt och häkte. Sedan har det fattats ett beslut att alla verksamheter ska flagga på halv stång efter den tragiska händelsen, säger Inga Mellgren, Kriminalvårdens generaldirektör.

Det misstänkta mordet aktualiserar frågan om riskbedömning av intagna på häktena.

Att sitta inlåst på ett svenskt häkte är ibland hårdare än att vara intagen i ett fängelse. Restriktionerna kan vara rigorösa och häktestiderna långa. Men vilken riskbedömning görs då av personer som hamnar på häktet? Individer som kan vara misstänkta för grova brott men som samtidigt kanske inte är speciellt kända sedan tidigare, varken av Polisen eller Kriminalvården.

– Ja, det kan vara svårare att bedöma riskerna med häktade efterrsom de ofta kan vara ganska oskrivna blad, säger Per Sunnebron ordförande i ST inom Kriminalvården.

En person som döms till fängelse i fyra år eller mer genomgår en omfattande riskbedömning innan han eller hon placeras på anstalt. Olika tester, psykiatriska undersökningar och en bedömning av Kriminalvårdens säkerhetsavdelning ingår i det underlag som ligger till grund för beslut om placering.

Hur ser det ut på häktena?

– Det görs dels en suicidbedömning, dels en mer allmän riskbedömning. Detta sker på alla häkten i Sverige och därefter bestämmer man hur den intagne ska hanteras inne på häktet samt vid transporter, säger Inga Mellgren.

Hon kan ännu inte kommentera eller svara på frågor om vilken bedömning som gjorts av gärningsmannen som misstänks för det värsta våldsdådet i svensk kriminalvårds moderna historia.