Anmälningar till Socialstyrelsen om olyckor och felbehandlingar i sjukvården ska kunna göras anonymt. Det utlovar socialminister Göran Hägglund (kd). Han vill också att det i framtiden ska gå snabbare att dra in läkarlegitimationer.
Det pågår en utredning, som ska vara klar först i december nästa år, om att på olika sätt höja patientsäkerheten och stärka patienternas rättigheter.
Men Göran Hägglund kan redan nu peka på några regelförändringar som han vill genomföra. Den viktigaste handlar om att slopa kravet på att namngiven vårdpersonal måste anmäla en patientskada till Socialstyrelsen enligt Lex Maria.
–Vi vet att en del tycker det är obehagligt att göra en anmälan, att det kan uppfattas som illojalt och att det finns en risk att anmälaren kan straffas i efterhand. Det vill vi komma ifrån genom att man anonymt ska kunna skicka in sin anmälan. Jag vill ha in fler rapporter för att hitta var vi har de stora bristerna i sjukvården, säger Göran Hägglund.
I Sverige anses underrapporteringen om tillbud i vården vara omfattande. Mörkertalet är troligen stort när det gäller hur många patienter som skadas. Därför vill socialministrern få in betydligt fler rapporter om vårdslarv. Tanken är att patientsäkerheten kan öka om man systematiskt lär av misstagen.
I Danmark gjordes den förändringen 2003 och där har anmälningarna mer än fördubblats. Tanken är att patientsäkerheten kan öka om man systematiskt lär av misstagen.
Enligt internationella beräkningar råkar ungefär var tionde patient ut för något slags misstag inom sjukvården – alltifrån enkla tillbud till allvarliga felbedömningar som i värsta fall leder till dödsfall.
Översatt till svenska förhållanden innebär det att minst 3000 patienter dör eller blir svårt skadade varje år och att omkring 90000 patienter riskerar att rå-ka ut för något misstag.
Knappt hälften av dessa går att påverka, enligt beräkningar som Sveriges kommuner och landsting har gjort. Organisationen har också räknat fram att vårdskadorna kostar staten och landstingen mellan 15 och 20 miljarder om året.
Göran Hägglund vill gärna ha ett slags nollvision för patientskadorna, liknande den som finns inom trafikområdet. Men då måste man veta mer om vad som kan gå snett och hur man rättar till det. Att jaga syndabockar är inte det viktigaste, det kan ibland vara ett hinder för att få fram information.
–Men när någon legitimerad vårdpersonal visar sig vara direkt olämplig så måste vi kunna agera snabbare. Jag kommer att lägga fram förslag som skyndar på processen så att det går fortare att dra in legitimationen för dem som inte är värdiga som läkare, säger Göran Hägglund.
Inom kort kommer socialministern också med förslag om att apotekspersonalen måste agera när de upptäcker läkare som skriver ut onormalt mycket narkotika och andra beroendeframkallande läkemedel. Det ska bli en skyldighet för dem att anmäla det till Socialstyrelsen.
Ibland förs det från olika håll fram krav på att ersättningarna ska höjas i patienteskadeför- säkringen och att det införs ekonomiska sanktioner mot vårdgivare som gång på gång slarvar och gör misstag som är möjli- ga undvika. Exempelvis har Göran Hägglunds partikamrat Stig Nyman i Stockholms läns landsting pekat på att det kan löna sig ekonomiskt att göra misstag.
Dels får man betalt för den egentliga behandlingen, dels för att ta hand om komplikationerna.
–Han har en poäng, men det är nog i första hand landstingen som får se över sina ersättningssystem för att komma åt den saken. Men det är väl inte orimligt att något händer om en vårdgivare inte lever upp till en bra kvalitet, säger Göran Hägglund.
Hägglund är också tveksam till att ändra på något i patientskadeförsäkringen. Han menar att ersättningen till den drabbade inte är det viktigaste.
–Nej snarare handlar det om upprättelse ungefär som för ett brottsoffer. Att patienten får träffa den vårdpersonal som gjort fel och att någon ber om ursäkt, säger han.
