– Jag har väntat på den här dagen i 20 år, så jag känner mig jätteglad. Vi har firat med kaffe och bullar på jobbet och det blir nog mer firande ikväll, säger Sten Hellman, professor vid Fysikum vid Stockholms universitet.

Stockholms universitet är ett av de 172 universitet och forskningslaboratorier i världen som varit med och konstruerat detektorn vid LHC som används vid Atlas-experimentet.

Vad innebär dagens genombrott?

– Det betyder att vi äntligen kommit upp i den energinivå att vi gör ny fysik. Vi kan undersöka teorier inom partikelfysik som inte kunnat testas tidigare.

För att göra det behövs minst en av två saker, berättar Sten Hellman. Det krävs många kollisioner och utförlig statistik som ger hög känslighet. Eller också krävs en hög energi eftersom vissa processer bara åstadkoms under hög energi.

– Nu är vi på god väg att få båda sakerna. I dag tog vi energisteget. Men eftersom vi ska fortsätta i experimentet i 16 månader så kommer vi att få tillgång även till riktigt stora datamängder, säger Hellman.

Forskarna hoppas på många svar, men det är två frågor som står i fokus.

Hur vilomassa uppstår och vad mörk materia består av.

– Det finns olika teorier till varför protoner och elektroner har massa och nu kan vi testa dem. Inom de närmsta fem åren kan vi ha svaren på vilken teori som stämmer, säger Sten Hellman.

Eventuellt kan man då få svar på om Higgs teori stämmer. Enligt denna finns en så kallad Higgspartikel, också kallad ”gudspartikel”, som skapar massa.

– Enligt naturlagen borde allting ha massa noll, men det stämmer ju uppenbarligen inte. Enligt Higgs teori skulle det finnas en partikel som ger massa, som vi ännu inte upptäckt.

Men forskarna hoppas också att äntligen kunna få svaret på vad den ”mörka materian” i universum består av. Astrofysiker och kosmologer vet att av all materia i universum så består drygt 20 procent av vanliga atomer. Resten kallas mörk materia. Den har vi tidigare endast kunna observera genom dess växelverkan genom gravitation.

– I bästa fall kan partikelgeneratorn nu producera ny materia, den här sortens mörka materia, och vi kan få undersöka vad det är för något, säger Sten Hellman.

För att detta ska åstadkommas måste man komma upp i hög energi i partikelgeneratorn. Räcker inte dagens 7 TeV så ska generatorn inom några år upp i det dubbla.

Kan det vara farligt?

– Vi vet att naturen pysslar med samma sak och vi möter det varje dag genom den kosmiska strålningen. Det är protoner som skickas ut av en process som vi inte vet vad det är. Vi bombarderas alltså av protonenergier mycket högre än den från Cern – och det har pågått i miljarder år utan att vi tagit skada, säger Hellman.