Det blir kapplöpning om den framtida märkningen av livsmedel.
I går förklarade folkhälsominister Maria Larsson, kd, att hon inom kort kommer att bjuda in tillverkare och företrädare för allmänheten till en hearing för att diskutera en tydligare hälsomärkning av livsmedel. En förebild är den brittiska trafikljusmärkning som signalerar rött för livsmedel med höga halter av fett, mättat fett, socker och salt.

– Utvecklingen av nyckelhålsmärkningen är bra, men märkningen behöver bli ännu tydligare. Jag vill i första hand se vilka möjligheter det finns att ta fram en sådan märkning på frivillig väg, säger Maria Larsson.

Nyligen besökte hon Världshälsoorganisationens, WHO:s, Europakonferens där 53 länder lade fast en gemensam strategi för att bekämpa fetmaepidemin. Inom EU pågår även diskussioner om en gemensam märkning som kan verkställas om industrin inte genomför frivilliga åtgärder.

– I flera länder har man infört trafikljusmärkning. Jag tycker att det är väldigt intressant. Vem vill ha rött ljus på sin vara? Ett sådant system blir väldigt styrande, säger Maria Larsson.
Hon har dock inte låst sig för formen utan säger sig vara öppen för andra möjligheter, som att ytterligare utveckla nyckelhålsmärkningen.

I Storbritannien sjösätter myndigheterna just nu en ny trafikljusmärkning för att uppmuntra hälsosamma kostvanor. Systemet bygger på att man använder färgerna rött, gult och grönt för att konsumenten snabbt ska kunna se om en vara innehåller hög, medium eller låg halt av totalt fett, mättat fett, socker och salt.
Arbetet med märkningen har pågått i flera år och olika varianter har testats för att gallra fram det som uppfattas som tydligast av konsumenterna.
Budskapet är att den som vill äta hälsosamt utan att offra allt för mycket tid ska försöka ha mest av gröna och gula färgpluppar
i varukorgen.

Men industrin är måttligt road.
I Storbritannien har det gått så långt att industrin marknadsför ett eget märkningssystem i en bred reklamkampanj, samtidigt som myndigheterna lanserar sitt trafikljussystem.
Den brittiska debatten har tidvis varit hätsk och företrädare för industrin har hävdat att myndigheterna försöker demonisera vissa livsmedel och att trafikljusmärkningen är ”ovetenskaplig”.

Anhängare av trafikljusen pekar på att tester visat att de mest utsatta grupperna, som har störst behov av information, har svårare att ta till sig branschens egen märkning. Rödljusen har även fått uttalad uppbackning av premiärminister Tony Blair.
– Det behövs bättre märkning men vi vill inte ha några stoppljus på varorna. Vi anser ju att varje livsmedel har sitt tillfälle när det kan konsumeras, även om dessa tillfällen ibland inträffar väldigt sällan, det ska erkännas, säger Agneta Dreber som representerar Livsmedelsföretagen.

Även i Sverige har ett stort antal tillverkare ställt sig bakom den märkning som utvecklats av den gemensamma branschorganisationen i Bryssel. Enligt Agneta Dreber har Coca-Cola, Pepsi, Kellogg, Kraft, Nestlé, Unilever och Masterfoods beslutat att anamma branschmärkningen som kallas för GDA, Guidelines daily amount.

– I stället för att använda färger anges hur stor procent av dagsbehovet som varan bidrar med. Det angivna behovet utgår ifrån en stillasittande medelålders kvinna, säger Agneta Dreber som efterlyser ett möte med folkhälsominister Maria Larsson.
– Vi har försökt få kontakt för att berätta om våra planer i flera månader. Vi är beredda att införa vår märkning väldigt snart.