Som SvD kunde berätta tidigare den här månaden har matavfallsinsamlingen fördubblats de två senaste åren i Stockholms län. Att samla in matavfall från hushåll, restauranger och skolor är ett viktigt led i planen för att öka biogasproduktionen. Men Stockholms stad ligger långt efter andra kommuner i landet, speciellt när det gäller insamling från hushållen. Bara 8 procent av matavfallet i staden samlas in, och det är långt kvar till regeringens nationella mål – att minst 40 procent matavfall ska rötas till biogas år 2018.

– Vi har startat sent, så är det. Men bättre sent än aldrig – och det finns mycket att överväga för en så stor stad som Stockholm. Det senaste är att regeringen lutar åt att 50 procent matavfallsinsamling ska vara målet för 2018, och det blir en ännu större utmaning för oss, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C).

GRAFIK: SÅ FUNGERAR EN AVFALLSKVARN

Matavfallskvarnar är tillåtna i Stockholm sedan 2008 och finns i dag i uppskattningsvis 4000 hushåll i länet, huvudsakligen i villor. Det allmännyttiga bostadsbolaget Stockholmshem har monterat in kvarnar i nästan 300 av sina hyreslägenheter, både i nyproduktion och i äldre hus. I den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden kommer samtliga 10000 lägenheter att utrustas med avfallskvarnar i köken, kopplade till uppsamlingstankar.

Med avfallskvarnen maler man ner sina matrester, och den grötiga massan skeppas sedan vidare i avloppet för att förbehandlas och rötas till biogas. Att kvarnarna är kopplade direkt till avloppsnätet i villor och i de flerbostadshus där de hittills installerats är något som får kritik från både Naturvårdsverket och branschorganisationen Avfall Sverige. Det blir en mycket mindre mängd biogas av matavfallet med den här metoden. Det försvinner också många viktiga näringsämnen på vägen och kan inte återföras till åkrarna där slammet är tänkt att spridas.

Det här är något som gör Karin Neuhaus, engagerad miljöbloggare och hyresgäst i Stockholmshem, bekymrad. Hon har haft en avfallskvarn i sitt kök sedan 2009, något som hon tjatade sig till från sin hyresvärd.

– Då trodde jag att det var jättebra, och att jag bidrog till en bra återvinning. Vi försöker leva så hållbart vi kan i vår familj. Men sen har jag förstått att separat insamling är bättre och tjatat på Stockholmshem om att vi ska få det. De säger att de håller på att utreda men det händer inget, säger Karin Neuhaus och visar hur det går till när hon maler några grönsaksrester genom uttaget i diskhon.

–Jag tycker att det är pinsamt att Stockholm ligger så långt efter andra kommuner med matavfallsinsamling, och det borde väl ändå vara så att allmännyttan ligger i framkant med det här. Jag vill återvinna mina sopor på bästa möjliga sätt och kommer att fortsätta tjata, säger hon.

Nu finns det en ny metod som innebär att matavfallskvarnarna ändå kommer att få ett uppsving – och den får tummen upp av den statliga avfallsutredningen, som blir klar i september. Om avfallskvarnar i flerbostadshus är kopplade till en uppsamlingstank i kvarteret så får man nästan lika bra råvara till biogas som när matavfallet samlas separat.

En slamsugningsbil hämtar upp de malda matresterna från tanken och fraktar iväg ”geggan” till förbehandling och rötning. Den här metoden kommer att användas i Norra Djurgårdsstaden, där de första hyresgästerna flyttar in i höst.

–Vi kommer att föreslå att man vid nyinstallation av matavfallskvarnar ansluter till ett slutet system med separata tankar, och vi rekommenderar inte att man ansluter till det vanliga avloppsnätet, säger Anna Sanell, sekreterare i avfallsutredningen vid miljödepartementet.

För Per Ankersjö är beskedet positivt, men han konstaterar att Stockholm måste använda flera olika metoder för matavfallsinsamling.

–Avfallskvarnarna är inte huvudspåret men det är ett bra komplement där det rent tekniskt är svårt att lösa med insamling i kärl. Men olika metoder för kärlinsamling kommer vi att fortsätta utreda, säger Per Ankersjö.

GRAFIK: SÅ FUNGERAR EN AVFALLSKVARN