I Sverige anmäls 46 våldtäkter per 100 000 invånare och år, i Grekland är motsvarande siffra knappt tre. Det visar en uppmärksammad EU-rapport från 2009 gjord av forskare från hela Europa.

Enligt Eva Diesen, jurist och forskare vid Stockholms universitet, som bidragit till studien, kan det förklara varför fallet Anna ses från så olika vinklar i Sverige och Grekland.

Den svenska kvinna som kallas Anna polisanmälde sommaren 2008 en våldtäkt på den grekiska ön Samos. Utredningen lades ned och nu står i stället hon åtalad för förtal och falsk vittnesbörd.

Antalet anmälda våldtäkter i Grekland är lågt och den enda typ av våldtäkter som anmäls är de rena överfallsvåldtäkterna, enligt Eva Diesen. Precis som det tidigare var i Sverige kunde det i Grekland fram tills för bara några år sedan inte begås några våldtäkter inom ett äktenskap.

– Statistiken och lagarna speglar en attityd kring våldtäkter och visar att det är mer stigmatiserat att anmäla i Grekland, säger hon.

I de länder där det finns en debatt om jämställdhet är anmälningarna långt fler

Eva Diesen, forskare vid Stockholms universitet

Hon beskriver att statstiken löper som ett diagonalt stråk från höga siffror i norra och västra delarna av Europa till väldigt mycket lägre i de sydostliga delarna.

– I de länder där det finns en debatt om jämställdhet är anmälningarna långt fler, säger Eva Diesen.

Den europeiska kvinnolobbyn EWL arbetar för att kvinnor ska skyddas mot våldtäkter och andra brott på samma sätt inom hela EU. Enligt dem skiljer sig lagstiftningen mellan länderna åt alltför mycket.

– Vi skulle vilja ha en gemensam definition och gemensamma lagar som gäller för hela EU när det kommer till våld mot kvinnor, säger Cécile Greboval, generalsekreterare för EWL.

Även hon är inne på spåret att det är medvetenheten i samhällena som spelar störst roll och efterlyser kampanjer för att öka medvetenheten.

– De borde vara riktade mot både kvinnor och män och skapa en medvetenhet för att den våldtagna inte bär ansvaret och skulden utan är ett offer, säger Cécile Greboval.

Enligt den grekiska forskare som också bidrog till EU-rapporten, Nicolis Kallirroi, kan Greklands patriarkala strukturer förklara de låga anmälningstalen.

– Samhället uppmuntrar inte kvinnor att anmäla och polisen är inte heller utbildade till att acceptera den här typen av anmälningar. Det förändras steg för steg men det finns fortfarande mycket kvar att göra, säger hon.

Att Greklands justitieminister nu har lovat att göra en utredning av fallet Anna tror juristen och forskaren Eva Diesen är bra för debatten även om det inte gör någon skillnad för de rättsliga processerna utom i det enskilda fallet.

– Om det verkligen är så att felaktiga fördomar om hur turistande kvinnor utnyttjar försäkringspengar är så spridda i Grekland så är det viktigt att det motbevisas i offentliga sammanhang.

En debatt skulle dessutom öppna upp för att fler kvinnor vågar göra anmälningar.

– Om det är väldigt tyst i samhället är anmälningsgraden väldigt låg, säger Eva Diesen.

I ljuset av fallet Anna påpekar hon att den typ av anmälningar som ökar mest i Sverige är de fall där kvinnan är ytligt bekant med mannen.

Om man som svensk kvinna i Grekland blir våldtagen av någon som man känner lite eller träffar då betraktas det inte som en riktig våldtäkt. Utan då får man skylla sig själv.

Inför semesterresor till Grekland tycker Eva Diesen att det är på sin plats att skaffa sig en del viktig information redan innan avresa.

– Ta reda på kontaktuppgifter till närmsta kvinnojour. Vänd dig till dem om du skulle råka ut för något.

I övrigt gäller det att anmäla brottet på plats och se till att bli undersökt av en läkare så snart som möjligt.

SvD har upprepade gånger sökt Greklands justitiedepartement för en kommentar men de har avböjt.