Heidi Avellan

Ledarskribent och politisk chefredaktör på Sydsvenskan, oberoende liberal

Om ...

SD:s uttåg ur kyrkan

– Jag pendlar mellan att vara upprörd och att skratta, men jag är egentligen mer upprörd än road. Härmed är det i alla fall bevisat att de står för den politik som skiljer på folk och folk. Och det är anmärkningsvärt att de ens går till kyrkan. Det var inte ett oväntat budskap från kyrkan om allas lika värde.

Kungens tal

– Jag tyckte att det var beklämmande att han petade in bröllopet en gång till. Riksmötets öppnande kändes inte som rätt plats för en privat familjeangelägenhet. I övrigt kort och kärnfullt och väntat. Möjligen hade jag tänkt att han skulle säga någon om allas lika värde, men han höll sig inom gränserna. Han kan inte ha irriterat någon.

Regeringsförklaringen

– Den var lång som ett ösregn och liknade valmanifestet. De räknar upp vad de ska göra och kommer förmodlingen att göra det. Hur tråkig den än var att lyssna på så är den demokratisk och transparent och går att pricka av.

De nya ministrarna.

– Nyamko Sabuni har äntligen hamnat på rätt plats och fick lämna diversehandeln. Och det var en klok sak att vi äntligen blev av med jordbruksministern. Jag tolkar det som att landsbygdsdepartementet ska ta hand om bredare uppgifter. Men jag tycker inte att Eskil Erlandsson gjorde så väl i från sig så jag är inte så lycklig över att han är kvar.

– Men det gläder mig att Anna-Karin Hatt ska bli IT- och regionminister. Det krävs att någon tar hand om den här jättestora förvaltningsreformen, som är så viktig men som ingen riktigt orkat med.

Göran Greider

debattör, chefredaktör Dala-Demokraten, vänsterdebattör

Om...

SD:s uttåg ur kyrkan

– Det var exempellöst, något liknande har jag aldrig hört talas om. Det säger mer om deras egen politik än vad de kritiserar biskopen för. Men det är förvånande. De har ju vinnlagt sig om att verka resonabla och pragmatiska, nu brast det fullständigt.

Regeringsförklaringen

– Reinfeldt slog rekord i menlöshet. Det var malande och enformigt. Det finns en stor fara med att det både i regeringsförklaringen och i valmanifestet helt saknas ideologiska riktlinjer. Han framstår som en iskall ingenjör och lämnar det ideologiska tänkandet till högerkanten och Sverigedemokratarna.

Kungens tal

– Han borde ha kostat på sig att markera tydligare mot rasism även han. Jag trodde att han skulle komma loss när han började prata om sina förfäder, franska revolutionen och Jean Baptiste Bernadotte, det borde han ha våga göra. Det hade varit klädsamt om han gjort det, och han hade inte fått kritik för det. Möjligtvis hade SD tågat ut.

De nya ministrarna

– Det blev en ännu starkare moderatregering i och med att två moderata ministrar lades till. Det blir ett problem för småpartierna som hamnar i skuggan. Nu har Reinfeldt blivit av med de två moderata ministrar som folk har retat sig mest på, Sven Otto Littorin och Cristina Husmark Persson. Hon var en minister som inte längre funkade medialt och som tydligen var förbrukad helt enkelt, jag hoppas hon får sjukförsäkring om hon behöver det.

Sanna Rayman

Ledarskribent på obundet moderata Svenska Dagbladet

Om

SD:s uttåg ur kyrkan

– Jag är inte förvånad, det är ett bunkerskadat och känsligt gäng. Eva Brunnes anförande hyllade gårdagens kraftigt politierade demonstrationer, där det bland annat framfördes åsikter om att Sverigedemokraterna skulle stängas ute och till och med skickas ut från Sverige. Det var lite osmidigt, det hade varit bättre om hon hållit ett renodlat antirasistiskt anförande.

Regeringsförklaringen

– Den var lång och innehöll inte mycket nytt. Det mesta kändes igen från alliansens valplattform. Men regeringsförklaringar är sällan roliga på det sättet, de är politiskt väl avvägda och ska inte stöta sig med någon.

Kungens tal

– Det var kort, balanserat och försiktigt. Det var odetaljerat och distanserat. Men kungen måste ju tala så.

De nya ministrarna

– Anders Borg stärker greppet om politiken, nu har vi ett helt moderat finansdepartement. Det är en tydlig vink – även om småpartierna fick behålla sina ministrar. De nya namnen var ganska otippade, att Anna Karin Hatt blir statsråd i näringsdepartementet hade jag till exempel inte trott. Men det finns inget anmärkningsvärt och inga besvikelser i regeringen.