Psykologiprofessor Sven Å Christianson. Till höger: polisen gjorde en husrannsakan i huset där den misstänkte mannen bor.
Foto: scanpix
Gatan där 38-åringen bor är kantad av trevåningshus, och var igår kväll ovanligt livad för att vara en novemberdag, då många grannar var på väg hem efter att ha sett Malmö FF vinna SM-guld.
Att skytten som satt skräck i Malmö efter att ha skjutit mot flera invandrare skulle bo just här har alla som SvD talat med svårt att förstå, området beskrivs som lugnet själv. Ändå greps en man misstänkt för flera av skotten i sin bostad i området i lördags. Polisen säger att gripandet gick lugnt till, men vittnen i området berättar för SvD att området kryllade av poliser.
En granne till mannen, som är ordförande i hans bostadsrättsförening, kände 38-åringen ytligt. Den nu annhållne mannen erbjöd sig ofta att hjälpa till med olika saker, till exempel att måla. Ordföranden är chockad över gripandet.
– Jag har ju tänkt mycket på de här skjutningarna och funderat över vem det kan vara. Men jag kunde aldrig tro att gärningsmannen fanns så nära mig, säger han.
Han hade visserligen tänkt på att 38-åringen var lite speciell på ett sätt som han har svårt att sätta fingret på, men han visade aldrig våldsamma tecken eller sa något nedsättande om invandrare. 38-åringen är ogift och har tidigare haft egna företag.
– Jag uppfattade honom som ensam, han har ingen familj och verkar inte ha någon närstående. Han har inte något jobb heller, vad jag förstår är han arbetslös eller har sjukpenning. Han är lite udda, säger ordföranden.
En annan granne till mannen berättar att 38-åringen alltid hållit sig på sin kant och skött sig själv.
– Vi har hälsat i trappen, men annars märker man inte mycket av honom. Jag har svårt att tro att det är han, det gör jag inte förrän han erkänner, säger hon.
38-åringen har svensk bakgrund och licens till två vapen, som nu beslagtagits.
Psykologiprofessor Sven Å Christianson tycker inte man kan dra några slutsatser av informationen.
– Visst är det en bild vi ofta ser hos en person som begår seriebrott, men det är samtidigt en bild som kan passa in på väldigt många. Att någon är ensam och utan arbete är som att säga att han är 180 centimeter lång med normal kroppsbyggnad.
Däremot anser han att polisen kan använda uppgifterna om mannen för att skapa sig ett bättre förhörsklimat.
– Om en person har en viss karaktär, exempelvis som i det här fallet en enstöring eller på något annat sätt en person i en socialt utsatt situation, då måste man också förstå hur man ska möta den misstänkte för att få så mycket relevant och korrekt information som möjligt.
Ofta har personen begått betydligt fler dåd än vad han eller hon kan knytas till rent tekniskt, menar Christianson, och i de fallen kan gärningsmannaprofilen vara till stor hjälp.
– Man kan lösa en mängd brott genom att ha ett förhållningssätt till gärningsmannen som gör att han öppnar upp sig och blir samarbetsvillig. En personlighetsstörning ligger ofta i botten i personen om det är en seriebrottsling, och då är det viktigt att veta hur man ska möta honom.
Enligt Jan Olsson, före detta chef för rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp, är det avvikande människor som begår sådana brott som Malmöskytten.
– I och med att det pågått så länge och personen inte har blivit identifierad har personen uppenbarligen hållit det för sig själv, säger Jan Olsson.
– Ausonius exempelvis var ju den typen av person, fortsätter han.
Men Jan Olsson tror inte att polisen längre bryr sig om mannens profil.
– Nu söker man kriminalteknisk bevisning mot den misstänkte. Det handlar om vanligt utredningsarbete.










