Zanyar Adami, chefredaktör på tidningen Gringo, hoppas att högtiden blir en svensk helgdag och uppmärksammas av fler.

- Newroz står lite i medieskugga. På nyhetsredaktionerna i Sverige har man inte kontaktnäten som krävs för att veta mer om högtiden, men jag tror den står på tur efter ramadan som har börjat uppmärksammas, säger han till TT.

- Newroz borde bli en helgdag i Sverige, vi kan byta den mot en meningslös helgdag.

I Sigtuna är newroz från och med förra året ny lovdag, tillsammans med en dag i slutet av ramadan och den ortodoxa kyrkans långfredag. Andra kommuner har fört liknande diskussioner och också infört nya lovdagar.

Newroz, som kan jämföras både med julen, påsken och valborgsmässoafton, kallas det kurdiska eller det iranska nyåret och firas under vårdagjämningen. Den 20 mars välkomnar bland andra kurder, perser, afghaner och somalier det nya året. Enligt kurdisk tideräkning inleds år 2706 och enligt persisk tideräkning firar man in år 1385.

Dagarna runt den 20-21 mars firas med eldar, målade ägg, sju olika maträtter, presenter - och tomte.

- Det är en stor högtid. Vårt sätt att fira på grundar sig i en mytisk saga om en elak kung som folket besegrade på vårens första dag. Jag tror att omkring 200 000 människor i Sverige firar newroz, säger Taha Barwary, kurdiska regionala regeringens representant i Norden, till TT.

Onsdagen före nyåret firas med eldfester. Enligt tradition hoppar man över eldar för att bli av med gamla synder. På dagen för årsskiftet klär man sig i färgglada kläder och äter sju rätter som börjar på s.

- Och så har vi en svart tomte, Hajifiroz, som delar ut presenterna, berättar Zanyar Adami.

Nyåret firas på måndagskvällen av bland andra Sveriges Radio, som sänder nyårsprogram på fyra olika språk - persiska, kurdiska, somaliska och azerbajdzjanska. Det blir första gången som azerbajdzjanska hörs på Sveriges Radios frekvenser.