I den allt viktigare debatten om mediernas samhällsinflytande och ansvar saknas ofta medborgarnas perspektiv och åsikter.
Enligt den årliga Mediebarometern ägnar svenska folket drygt sex timmar om dagen åt mediekonsumtion. Trots detta råder brist på fungerande forum där läsare, lyssnare och tittare kan föra fram idéer och diskutera utifrån egna erfarenheter.
Om man ser mediegranskningen som ett verktyg för utveckling och förändring innebär avsaknaden av medborgarperspektiv att svenska medieföretag under lång tid gått miste om betydelsefulla synpunkter och influenser. Sporadisk publikkontakt och interaktivitet i all ära – men för att i grunden förbättra medierna och höja den publicistiska kvaliteten krävs mer ambitiösa metoder.
På andra håll i världen arbetar medieföretag systematiskt med att tillvarata publika reaktioner och erfarenheter. I exempelvis USA och Storbritannien genomförs sedan lång tid återkommande seminarier, publikforum och utvärderingar via fokusgrupper för att fånga upp mediekonsumenternas kritik och tankegångar.
De pliktskyldiga uppmaningarna till allmänheten att ”höra av sig” ersätts allt oftare av direkta möten med publiken eller regelbundna träffar med speciella referensgrupper. Inflytelserika tidningsredaktioner och tv-bolag fäster i dag lika stort avseende vid medborgarnas kritik som vid den egna branschens bedömningar och granskning.
I den amerikanska debatten talas om att kraften i medborgarnas mediekritik inte längre får negligeras eller underskattas – läsare, lyssnare och tittare håller på att bli den maktfaktor som de förtjänar att vara. I takt med att medieinflytandet tilltar, tycks allmänhetens intresse för mediernas arbetsmetoder och ansvar öka också i Sverige. Inte minst på bloggar och internetsajter gror en gräsrotsbaserad mediegranskning som starkt ifrågasätter de etablerade medierna – men som sällan får komma till tals med dess företrädare.
Nya tider kräver nya insikter och även den svenska mediebranschen skulle göra klokt i att ta medborgarnas kritik på allvar. År av publikförakt och reflexmässigt bagatelliserande av utomståendes synpunkter måste nu ersättas av respekt för publiken och självrannsakan.
För att bevara tilltron till medierna är det nödvändigt att lyssna, förklara och föra dialog.
I helgen inleds årets upplaga av det som emellanåt kallas för en ”demokratins marknadsplats”. Almedalsveckan samlar i en unik blandning de politiska partierna, näringslivet och organisationssverige på en och samma yta.
Varför inte i all enkelhet göra Almedalen till en återkommande mötesplats för medieföreträdare och medborgare – en arena för utvärdering och debatt om svenska medier?
I mötet mellan engagerade medborgare, tunga beslutsfattare och ansvariga medieföreträdare finns förutsättningarna för ett meningsfullt och utvecklande åsiktsutbyte. Ett årligt nationellt medieforum under en vecka i Almedalen skulle ge välbehövligt bränsle åt en intensifierad och i grunden nödvändig svensk mediegranskning.
Med medborgarperspektivet i fokus.
