–Situationen är väldigt oroväckande. Bakterien har visat sig mycket kompetent att anpassa sig så att den nu är nästan fullständigt resistent mot all antibiotika. Vi vet att det tar 10 till 20 år innan en ny antibiotikaresistens fått spridning internationellt och då står vi inför ett stort globalt folkhälsoproblem med en lavinartad ökning av nya fall, säger Magnus Unemo.

Han är mikrobiolog på Universitetssjukhuset i Örebro, som är Världshälsoorganisationens (WHO) internationella bas i kampen mot gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Hittills finns tre belagda fall från 2009–2011 i Japan, Spanien och Frankrike där man inte kunde behandla gonorréinfektioner med antibiotika som normalt sätts in. Bakterierna var höggradigt resistenta.

I Sverige finns ett rapporterat behandlingsmisslyckande sommaren 2010 i Skövde av en man med svalggonorré. Först sedan man höjt dosen till max lyckades man bota patienten.

Gonorré kan ge allvarliga komplikationer, exempelvis sterilitet hos både män och kvinnor och kroniska buksmärtor.

Kommer bakterierna ut i blodbanorna finns risk för blodförgiftning och kvinnor kan dessutom drabbas av bäckenbotteninflammation och utomkvedshavandeskap.

De svenska gonorréfallen är förhållandevis få, men har ökat markant sedan mitten av 1990- talet. Från några hundra fall till 1098 under 2012.

I Europa beräknades 3,4 miljoner fall under 2008 och här anses läget nu så allvarligt att WHO rekommenderar en kombinationsbehandling med två olika antibiotika.

Men det är i övriga världen som spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar varit väldigt aggressiv. Det beräknade antalet fall av gonorré har ökat med 70 procent från drygt 62 miljoner 1999 till 106 miljoner 2008. Många av patienterna lever i länder där man har svårt att ställa rätt diagnos och sätta in rätt antibiotika.

Oprecis behandling är också ett skäl till att bakterierna utvecklar motståndskraft mot de antibiotika som finns.

Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och chef för det internationella nätverket ReAct – Action on Antibiotic Resistance – har varnat många gånger för överanvändningen av antibiotika. Särskilt som det knappast finns någon lovande forskning alls på att ta fram nya läkemedel.

–Det är mycket möjligt att vi nu är inne i den postantibiotiska eran där vi måste anpassa oss till hur det såg ut för hundra år sedan, säger han.

I Asien, Afrika och Latinamerika dör flera hundra tusen barn av blodförgiftning när den tillgängliga antibiotikan inte längre biter på infektionerna. Preparat som fungerar finns inte i landet eller kostar för mycket.

Även i USA och Europa dör människor varje år till följd av resistenta bakterier. Mörkertalet är stort men i EU:s 27 länder uppskattas 25000 dödsfall varje år. Det är barn som dör av blodförgiftning och sårinfektioner i samband med operationer som leder till livshotande tillstånd. Komplikationer kommer att bli vanligare och snart kan läkarna stå maktlösa inför relativt vanliga bakteriesjukdomar.

Utan antibiotika kommer sjukvården att klappa ihop, säger Otto Cars.

–Det är de första nattsvarta tecknen på att det håller på att gå åt pipan för oss om vi inte ändrar inställning till antibiotikan, säger han.

En räddningsplanka är än så länge att behandla med flera antibiotika samtidigt och att höja doserna. Men det är ingen framtidslösning, snarare kommer det att påskynda antibiotikaresistensen.

Läkemedelsföretagen kommer inte att lägga krut på att forska fram ny antibiotika som man sedan ska sälja så lite som möjligt av. Det offentliga måste samarbeta med det privata och jobba politiskt brett eftersom det både handlar om bistånd och sjukvård.

–Efter 20 år av misslyckanden är det bråttom. Nu är medvetenheten större men tyvärr finns det bara ett intressant projekt där man ligger i den tidiga kliniska fasen. Först om 5–10 år vet vi om det fungerar, misslyckas det finns inget annat, säger Otto Cars.


Populära quizer om vetenskap:

Vem var det som fräste åt Albert Einstein?

Har du koll på de nya vetenskapliga rönen?

Vilken vetenskapsman dog hos drottningen?