”Barnen forslades dagligen från sina slumfastigheter till Ribersborg, badplatsen vid Malmö. De simmade, plaskade och fick smörgåsar och choklad av den frivilliga personalen.”

Det berättar journalisten Olle Svenning i boken om sin pappa. Erik Svenning var S-märkt pamp i arbetarstaden Malmö. Badutflykten var bara ett exempel på hur folkrörelsen Socialdemokraterna förgrenade sig ut i samhällskroppen. Men partiet växte sig inte bara starkt i de undre skikten, kritikerna menar att Socialdemokratin till slut blev ett med stadens ledning. Det sågs som demokratiskt tvivelaktigt.

Men nu vill ”det nya arbetarpartiet” Moderaterna gå i samma fotspår och bli ”vår tids folkrörelse”. S ska konkurreras ut på sin egen planhalva.

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt slog an tonen i sitt linjetal på partistämman 2009, när han applåderade Tage Erlander och talade om att Moderaterna skulle bli ett samhällsbärande parti. I Almedalen förra året gick han till storms mot särintressena i svensk politik och lovade att Moderaterna ska stå för allmänintresset.

Moderaterna och Socialdemokraterna är sedan förra valet jämnstarka i väljarkåren. Hittills har moderatledningen mest ägnat sig åt att kopiera S som regeringsparti, nu är den uttalade ambitionen att kopiera själva partiarbetet. Moderaterna ska vara ”ett parti för hela Sverige och alla människor”.

Före valet 2006 dömde en borgerlig granskningsgrupp ut den ”socialdemokratiska makthegemonin”. Kritiken handlade främst om utnämningsmakten. Men gruppen angrep också den socialdemokratiska folkrörelsen som har byggt upp ett ”imperium av organisationer som genomsyrar stora delar av det svenska samhället”. Organisationerna spelar en viktig roll för att ”mobilisera politisk kraft” och ”odla de socialdemokratiska idealen”. Socialdemokraterna har haft ”en unik möjlighet att socialisera generation efter generation” in i ett S-tänkande, var några av slutsatserna. Slutklämmen löd: ”Vägen bort från enpartistaten måste anträdas.”

Fem år har gått sedan rapporten. Den borgerliga regeringen har fått förnyat förtroende. Moderaternas dominans i alliansen är kraftfull. (M)akthegemonin, som uppenbarligen underlättar ett långt regeringsinnehav, kan te sig allt mer lockande för ett parti som redan har siktet inställt på valet 2014.