Elin Lundberg, till vänster, och Agnes Duregård läser andra året på samhällsprogrammet på Globala gymnasiet.
Foto: Yvonne Åsell
Tanken är att temat hållbar utveckling ska praktiseras efter devisen att leva som man lär. Och kunskapen inhämtas mestadels genom praktiska tillämpning.
Mattelektionerna kan, för att ta ett exempel, handla om att mäta halter av olika ämnen i en närbelägen sjö och sedan föra statistik över resultaten.
En annan uppgift är att följa fiskpinnar från att de fiskas till att de paneras och paketeras.
På skolan serveras endast vegetarisk mat, ekologisk och närproducerad så långt det går, och eleverna gör sina skoldagar i strumplästen – golvet innanför entrén är fullt av avtagna skor, mestadels Converse. Mat och skodon har beslutats på ett stormöte, gemensamt med lärare och elever.
Trots egenheterna är skolan ändå långt ifrån ”flummig”. Det är Agnes Duregård och Elin Lundberg, som läser andra året på samhällsprogrammet, överens om.
–Man lär sig väldigt mycket. Lärarna är engagerade och vill att man ska få behörighet men utgår samtidigt från det här perspektivet, säger Elin och får medhåll:
–Jag tror att den spontana känslan kan vara lite ”oj, de tar av sig skorna, äter vegetariskt och åker till Afrika” – lite flum. Men det är seriöst, säger Agnes.
Tidigare under hösten fick skolan diplom av Amnesty International för sina insatser för mänskliga rättigheter.
För det mesta försöker man involvera fler ämnen i ett. Projekt, rapportskrivningar och grupparbeten är frekventa inslag.
Nyligen hade eleverna ett FN-rollspel där de satte sig in i olika länder och organisationer för att sedan representera dem i en klimatpanel. Agnes representerade Indien och Elin organisationen Climate justice now.
–När man läser om klimattoppmötet i Köpenhamn i tidningen förstår man och tänker till exempel ”det där kommer inte Saudiarabien att gilla”, det känns ganska häftigt, poängterar Agnes.
På Globala gymnasiet finns tre program, ett naturvetenskapligt och två samhällsprogram, som alla utgår från hållbarhetstemat.
Från och med i år erbjuds en spetsutbildning som i stort är likadan som det program Agnes och Elin går, men till intagningen vägs både betyg och intervjuer in.
–Det som är bra med spetsutbildningar är att killar också kommer in eftersom det ofta är tjejer som har jättehöga betyg. Vi har jättefå killar här på skolan så det kanske blir lite mer blandat. Sedan söker tjejer oftare än killar till samprogram, säger Elin.
Utanför ingången står några elever med ett knippe grön-svarta ballonger och en banderoll med texten ”gröna feminister” och i trappan filmar en elev sina gruppkompisar uppställda i en trapp.
På samtliga program görs grupparbeten löpande under terminen. Att jobba i grupp kräver ansvar, hårt arbete och samarbetsvilja men det är ”mer positivt än negativt”, enligt Elin och Agnes.
Nästa år, det tredje och sista, kommer de ägna mycket tid åt projektarbetet som inkluderar tre veckors vistelse i endera Indien, Nicaragua eller Malawi. Elin funderar på Afrika och Agnes på Latinamerika.
Fram till dess återstår ännu ett år och närmast en historieinlämning – denna gång ska Kalla kriget analyseras.








