Vad handlar saken om?

Upprinnelsen till bråket är den forskning som Christopher Gillberg bedrivit sedan 1970-talet om damp och adhd. Gillberg ser en biologisk orsak till diagnoserna och har förespråkat medicinering med centralstimulerande medel.

Men samtidigt som Gillberg ses som en pionjär inom området fick han 2002 stark kritik av sociologen Eva Kärfve och barnläkaren Leif Elinder. När de båda begärde ut forskningsunderlaget från Göteborgs universitet för att själva kontrollera det blev svaret nej.

Därmed var forskningsstriden ett faktum – och det som började som ett akademiskt bråk hamnade snart i domstol. Först gav kammarrätten Kärfve och Elinder rätt att ta del av materialet och senare har Gillberg dömts både i tingsrätt och hovrätt för tjänstefel när han trots tidigare domstolsbeslut vägrade att lämna ut uppgifterna.

När Högsta domstolen inte gav prövningstillstånd vände sig Gillberg 2006 till Europadomstolen för att få sin sak prövad.

Vad kom Europadomstolen fram till?

Gillberg har hävdat att de svenska domarna mot honom bröt mot de mänskliga rättigheterna –både artikel 8 om rätten till privatliv och artikel 10 om yttrandefrihet.

Men domstolen avslår helt Christopher Gillbergs argument. Och de ursprungliga domarna i kammarrätten togs inte ens upp – klagomålet mot dem kom in för sent enligt domstolen.

Vad betyder domen för forskningsvärlden?

Det beror helt och hållet på vem man frågar. Å ena sidan: flera namnkunniga forskare har gett Gillberg sitt stöd och menat att det ur patientsäkerhetssynpunkt var rätt att inte lämna ut materialet. Argumentet är att deltagare i forskningsstudier måste kunna lita på de löften om sekretess som ges.

Å andra sidan menar kritiker att all forskning måste kunna kontrolleras i efterhand och därför måste forskare vara beredda på att dela med sig av materialet. Något svar om hur denna avvägning ska ske ges dock inte i domen från Europadomstolen.

Var finns materialet i dag?

Hela underlaget till Gillbergs forskningsstudie förstördes 2004 av medarbetare på Göteborgs universitet – något tre personer dömts för.