När fritidsbåtarna nu tas upp för sin vintervila, kan vissa ha ett helt marint zoo på båtbotten. Havstulpaner, musslor, alger och andra organismer har hittat en ren yta att slå sig ner på, vilket är en bristvara i havet. Men mycket påväxt bromsar båtens framfart i vattnet och ökar bränsleförbrukningen för motorbåtar.

En båtbottenfärg med koppar förgiftar organismerna så att de växer dåligt. Problemet är att färgen läcker ut i vikar och hamnar där tång, alger och smådjur också påverkas av giftet.

Inga kopparbaserade färger har tillåtits i Östersjön sedan 1999 eftersom den låga salthalten gör att många djur och växter lever på gränsen till vad de klarar och är känsliga för ytterligare stress. Men nu har en av de stora tillverkarna fått en färg med koppar godkänd av Kemikalieinspektionen.

–Just den färgen har vi kunnat godkänna för att den läcker ut mindre koppar än andra, och det är en viktig parameter. Vi prövar varje ansökan för sig. Det finns nu en annan riskbedömningsmetodik nu än 1999, säger Helena Casabona, chef gör biocidprodukter vid Kemikalieinspektionen.

Hon betonar att det inte finns något generellt kopparförbud i Östersjön, utan varje ansökan ska prövas för sig. Den som nu blir godkänd har klarat kriterierna. Kraven innbär även extra säkerhetsmarginaler för Östersjön jämfört med västkusten.

Men fritidsbåtar är den största källan till koppar i våra hav: De står för 13 ton, industrin för 7 ton och fartygen för 0,5 ton. Trots att färgerna inte varit tillåtna har båtägare kunnat köpa och använda dem. Höga halter har hittats i vikar och hamnar även under senare år.

När Kemikalieinspektionen tillståndsprövar färgen görs dock ingen bedömning av miljön som helhet, till exempel om kopparhalterna i vattnet har minskat.

–I dagsläget ingår inte en miljövärdering i prövningen. Det blir trubbigt när man tittar på en färg i taget och vi diskuterar flitigt hur vi kan se på den samlade påverkan, säger Helena Casabona.

Att färgen nu får säljas innebär inte heller att den mängd koppar som läcker ut är helt ofarlig.

– Vi har diskuterat mycket internt för att säkerställa att vi gör rätt. Vi har använt den metodik som tillämpas inom EU. Det hade tvärtom varit svårare att inte godkänna den.

De senaste tio åren har ersättningsfärger med zink använts i stället för kopparfärg. De släpper sitt ytskikt när båten rör sig framåt i vattnet, så kallade fysikaliska färger. Men även dessa har visat sig vara giftiga och de zinkbaserade färgerna kommer att förbjudas av Kemikalieinspektionen inom kort.

–Det är rätt att förbjuda dem. De släpper ifrån sig mycket zink och vissa är giftigare än kopparfärger, säger Erik Ytreberg vid Insitutet för tillämpad miljövetenskap, ITM, vid Stockholms universitet. Han disputerar snart på båtbottenfärger.

Han har gjort försök med att låta målade provytor läcka ut i vatten, och analyserat hur mycket zink och koppar som lakas ut med tiden. Lakvattnet har han sedan testat på kräftdjur, alger och bakterier. Mest påverkas kräftdjuret och algen, ullsleke, vars tillväxt hämmas kraftigt.

Erik Ytreberg är kluven till om det är rätt att godkänna kopparfärger igen.

–Det kommer att innebära högre kopparhalter i båthamnar, och tycker man det är okej så kan jag ställa mig bakom det. Men ska man skydda alla vatten så blir det problem.

Professor Britta Eklund, som är Ytrebergs handledare, är mer kritisk.

–Kopparmängderna maskeras av övergödningen när metallerna binds in i det organiska materialet. Om övergödningen minskar så blir metallerna tillgängliga igen och tas upp av organismerna. Men utsläppen av miljögifter behöver minska på alla sätt.

I stället bör alternativen till giftfärger gynnas: bottentvätt med högtrycksspruta eller borste, presenning som täcker båtbotten, plastkuddar som lyfter upp båten från vattnet. Eller att tvätta för hand från en jolle.

– Människor ska inte förlita sig på att det alltid är kemikalierna som ska göra jobbet, säger Britta Eklund.

Flera ansökningar från de största tillverkarna av kopparbaserad båtbottenfärg för användning i Östersjön väntar på godkännande hos Kemikalieinspektionen.