– Vi har i nyare studier sett att stora inflöden av flodvatten från kontinenten har resulterat i ökad tillväxt av alger i Skagerrak och Kattegatt, berättar doktor Lars Edler vid SMHI:s oceanografiska laboratorium.
– Och det blir med största sannolikhet följden den här gången också, säger han.
Steg ett i den här processen är att alla de gödande ämnen som flodvattnet från kontinenten för med sig sätter igång en kraftig tillväxt av alger.
– Och ju rikare blomningen är desto större är risken att de giftiga algerna gynnas, förklarar Lars Edler.

Förutsättningarna finns. I helt färska rapporter från Bohuskustens vattenvårdförbund meddelas att den fruktade flagellaten chattonella påträffats vid Danafjord och Åstol i mars.
Ännu i så små mängder att de inte bedöms som farliga för fisk vid Bohuskusten. Men i Danmark misstänker marinbiologerna att just chattonella var orsaken till att 18 ton fisk dog i en odling i Kalundborg fjord i slutet av februari.
En annan negativ faktor är den svenska vårfloden som ”grundar” med gödande närsalter – och det redan innan flodvattnet från Europa kommit hit.
Marinbiologer och oceanografer har på senare år fokuserat allt mer på följderna i Skagerrak och Kattegatt av de många översvämningarna.
Mellan 1998 och 2004 drabbades Europa av över 100 stora översvämningar, bland annat utmed floderna Donau och Elbe 2002. Till det kommer översvämningar under sommaren 2005 i Österrike, Bulgarien, Frankrike och Tyskland och nu i vår svämmar bland annat tyska Elbe åter över alla bräddar.
Numera följer man flodvattnets väg mot våra kuster via satellit och med provtagning i havet i både Danmark, Norge och Sverige.

Det låter sig göras eftersom det söta flodvattnet som nu rusar mot sitt utlopp i Tyska bukten inte blandar sig särskilt snabbt med Nordsjöns saltare vatten.
Flodvattnet färdas tvärtom ganska väl samlat via Jyllandsströmmen utmed Danmarks västra kust, förbi Skagen för att sen pressas in i Skagerrak och vidare utmed västkusten.
– Efter översvämningskatastrofen i Elbe 2002 kunde vi följa det vattnet klart och tydligt när det så småningom tog sig in genom fjordarna i Bohuslän och ut igen, berättar en annan av SMHI:s oceanografer, Björn Becker.
Men vattnet är inte bara vanligt vatten. Det är en cocktail av näringsämnen och miljögifter som lakats ur åkermark, soptippar och industriområden under flodrusningen genom det folkrika och odlingsintensiva Centraleuropa.

Jyllandsströmmen för sedan med sig detta vatten från i första hand floderna Rhen, Elbe och Oder ända till Skagerrak.
Forskarna vet i dag att en sådan flodvåg utgör en gödningschock som kan – om förutsättningarna finns – orsaka kaos i den känsliga marina kustmiljön.
Som att kraftigt öka algblomningen och därmed förbättra oddsen för skadliga alger som kan orsaka fiskdöd, helt slå ut faunan av bottenlevande djur och i värsta fall även förgifta människor.
I studien Lars Edler refererar till såg man bland annat att en ganska ny och mycket fruktad art gynnades av det nitrat och fosfor som flodvattnet förde med sig.
Vinnaren var just flagellaten chattonella som nu påträffats vid Bohuskusten.
Den observerades för första gången 1998 i Skagerrak. Det året dog 350 ton kassodlad lax längs Norges sydkust sedan fisken förgiftats av det här nya inslaget
i algfaunan.

I rapporten ”Skagerrak – Miljötillstånd och övervakningens framtidutsikter” ger experterna också här de Europeiska floderna skulden:
”Det antas nu allmänt att näringsämnen tillförda med vatten från Tyska bukten är orsak till senare års blomningar av chattonella. Det är uppenbart att ökat antal blomningar på grund av förhöjda närsaltsnivåer ökar risken för de skadliga algblomningarna.”
Så skriver man i rapporten från det marina övervakningsprogrammet ”Forum Skagerrak”, där bland annat länsstyrelsen i Västra Götaland och motsvarigheten i Nordjylland ingår.
Men värsta tänkbara scenariot behöver inte inträffa. Flera saker kan motverka den skadliga blomningen.
Som mulen himmel som skymmer solen. Och även om det gassar på kan flodvågen föra med sig eget motmedel:
– Finns det mycket partiklar i vattnet så skärmas solljuset av, vilket motverkar allt för intensiv algblomning, förklarar Lars Edler.
Närmast kommer han och kollegerna på SMHI att följa det anryckande flodvattnet noga, via satellit och via provtagning vid mätstationerna.
Om några veckor, kanske i slutet april, bör det vara här.