Den stenhårda striden mellan den gamla etablerade bantningsmetoden att äta mindre fett och de nyare varianterna att i stället minska socker och undvika snabba kolhydrater som vitt bröd och spagetti har böljat i flera år nu.
Nya koster som GI-kost, Atkins och Montignac har lanserats i en uppsjö bästsäljande böcker. De bygger på att äta mer proteiner till exempel kött och skaldjur och framförallt mindre sockerprodukter och livsmedel med snabba kolhydrater än de gamla rekommenderade metoderna att minska på fettet. Den mest extrema och omskrivna varianten, kallas LCHF (låga kolhydrater-högt fett), till- låter obegränsad konsumtion av fettprodukter. Den mest kände före- trädaren är Annika Dahlqvist, även kallad Doktor Fett.
De studier som gjorts för att försöka reda ut begreppen har varit alltför små och malts ned av respektive åsiktsfalang. Nu publiceras den största jämförelsen mellan kostideologierna som gjorts i åtta europeiska länder under ledning av en ledande dansk forskargrupp. Syftet var att undersöka vilken kosthållning som var bäst på att behålla vikten efter bantning.
Forskarna hittade totalt 773 deltagare som samtliga var överviktiga men lyckats gå ned i genomsnitt åtta procent i vikt. De delades upp i sex grupper. Fem fick äta olika kostvarianter under sex månader från lågt protein och lågt GI till högt protein och högt GI. Den sjätte fick äta ”normalt”.
Slutsatsen som publiceras i dag i den ledande medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM) är osedvanligt drastisk inte minst mot bakgrund av att den danska forskargruppen varit hårda motståndare till de nya koststrategierna.
Nu skriver de under ledning av den kände näringsforskaren Arne Astrup att en modest (alltså tämligen liten) ökning av protein och en lika- så modest nedgång av allt som snabbt höjer blodsockret är det bästa (ideala) sättet att förhindra viktuppgång efter bantning. Det framkom också att deltagarna i denna kostgrupp hade lättast att hålla fast vid sin kost och inte gå tillbaka till gamla matvanor, ett välkänt problem vid bantning som ofta förklarar varför så många börja öka i vikt igen efter en viktnedgång.
–Intressant, men alltför hårt dragna slutsatser, kommenterar Irene Mattisson vid svenska Livsmedelsverket. Det behövs fler studier och ytterligare fakta för att kunna vara så tvärsäker, anser hon. Skillnaderna mellan de olika grupperna var ändå inte så stora.
Just nu pågår det grannlaga arbetet med att ta fram nya kostrekommendationer för de nordiska länderna där svenska Livsmedelsverket deltar. De ska vara klara 2012. Den stora frågan är om de ska innehålla förändringar framför allt i synen på fettets betydelse.
