Flera studier har visat att en GI-kost åtminstone inledningsvis kan leda till större viktnedgång än andra traditionella bantningskurer, men när det gäller långsiktiga effekter på hälsan har resultaten gått isär.

Nu har forskare vid universitetet i Sydney vägt samman och analyserat data från 37 olika koststudier med sammanlagt nästan två miljoner deltagare. Slutsatsen är att en kost med högt glykemiskt index, GI, eller glykemisk belastning, GL, ökar risken för hjärtsjukdomar och typ-2 diabetes med 40 respektive 25 procent.

Resultaten publiceras i senaste numret av The American Journal of Clinical Nutrition.

–Det är en välgjord studie där man jämfört många utfall under lång tid. Resultatet understryker betydelsen av att äta bra kolhyd­rater, och ligger på så vis i linje med den kunskap vi har. Där­emot tycker jag inte att de lyckas bena ut exakt hur effekten skiljer sig mellan lågt GI och exempelvis fibrer, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet och medlem i Livsmedelsverkets expertpanel.

Studiens huvudförfattare Alan Barclay säger i en kommentar: ”om du konstant har höga halter av glukos och insulin i blodet på grund av en kost med högt GI, kan du bokstavligt talat slita ut din bukspottkörtel. Till slut kan det leda till typ-2-diabetes vid hög­re ålder.”

Han säger sig vara mest förvånad över att högt GI även kunde kopplas till andra sjukdomar som gallsten och cancer i bröst och ändtarm. Författarna misstänker att de återkommande glukostoppar som tvingar kroppen att ­utsöndra mer insulin även ökar en besläktad substans, det insu­linliknande tillväxthormonet IGF-1 som har kopplats till ökad risk att utveckla cancer.

En begränsning med studien är att en stor del av de personer som undersökts var kvinnor och att resultaten därför inte självklart kan överföras på män.

Både lågt GI och det närbesläktade glykemisk belastning, GL, hade, enligt forskarna, effekt oberoende av andra faktorer som till exempel fiberintaget. GI hade dock något tydligare effekt vilket forskarna tror kan hänga ihop med att GL, som utgår ifrån innehållet i en hel måltid, är mer tillåtande för exempelvis olika frukter.

Göran Berglund, professor vid Lunds universitet och ansvarig för den stora kost- och cancerstudien i Malmö, menar att studien ytterligare visar på behovet av att se över kostråden.

–Det har kommit en ström av nya studier som mer och mer slår hål på de kostrekommendationer vi har och som leder till ökat intag av kolhydrater. De är samma ­ i hela världen och bygger på WHO:s rekommendationer, men tyvärr är de baserade mer på politik och hänsyn till livsmedelsindustrin än på vetenskap, säger han.

Nyligen visade även en studie vid Harvard att en kost med mycket snabba kolhydrater mer än fördubblar risken att drabbas av diabetes. Resultaten byggde på data om 85 000 kvinnor i den pågående och stora ”Nurse’s health study”.

Författaren bakom Harvard-­studien, professor Frank Hu, pub­li­cerade förra sommaren en internationellt uppmärksammad artikel där han reste frågan om inte dagens kostråd måste ändras. Orsaken menade han var att budskapet om minskat fettintag tolkats på ett sätt som lett till ett ökat intag av raffinerade kolhyd­rater.

–De australiensiska resultaten är spännande, men en enskild undersökning ger sällan det slutgiltiga beviset. Man kan misstänka att de som äter en kost med högt GI i de här undersökningarna sätter i sig mycket läsk och pommes frites, och då är det kanske inte så förvånande om en GI-kost är bättre, säger Mette Axelsen som är doktor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet och ingår i Socialstyrelsens expertgrupp för kostfrågor.

–De med lågt GI har ofta en hälsosam livsstil i stort, de äter mer fullkorn och fibrer, de röker mindre och motionerar mer. Därför är det svårt att veta exakt vad det är som har störst effekt. Det kluriga med GI är också att man utgår ifrån att blodsockret alltid har stor betydelse för alla, när det samtidigt finns studier på diabetiker där man ibland inte ser någon effekt alls.