Fotografen Johan Persson och reportern Martin Schibbye greps i det omtvistade Ogaden, i sydöstra delarna av Etiopien. När de greps var de i sällskap med medlemmar i Ogadens nationella befrielsefront (ONLF) – en i Etiopien terrorstämplad organisation.
Efter domen i våras sade svenskarnas juridiska ombud Thomas Olsson att en möjlig teori är att svenskarna aldrig träffade ONLF i Ogaden. Gruppen de mötte, sade han, kan i själva verket ha haft uppdraget att överlämna dem till armén – efter en iscensatt eldstrid.
Den versionen avvisas nu helt av ONLF:s utrikespolitiska talesperson Abdirahman Mahdi, baserad i London:
– De kontaktade mig personligen. De ville undersöka uppgifter om övergrepp mot civila kopplade till oljeutvinning i Ogaden. De reste först till flyktinglägret Dadaab i Kenya och senare till Galkaio (en stad i somaliska halvautonoma regionen Puntland), säger Abdirahman Mahdi till SvD.
Efter två veckor där tog sig svenskarna in i Ogaden med en hyrd Land Cruiser, enligt Mahdi. I Ogaden ska de ha mött en pluton från ONLF:s Heeganbrigad. Rebellernas enda uppgift ska ha varit att agera guider.
Men någon dag senare, den 30 juni, hanns gruppen upp av etiopiska styrkor, runt 9–10 mil in i Ogaden. Här skiljer sig Mahdis bild från svenskarnas. Mahdi säger att de först ska ha försökt fly –men sedan hejdats i terrängen av en armégrupp. Schibbye och Persson säger å sin sida att de omedelbart signalerade att de gav upp.
Flera skott avlossades och klart är att svenskarna efteråt fick vård för skottskador. Martin Schibbye träffades i axel och bröst, Johan Persson av en kula som gick genom armen. Enligt Mahdi ska svenskarna ha beskjutits även efter att de signalerat att de gav upp.
– Det vi tror hände är att säkerhetsstyrkor i Puntland fick tips om att man hade hjälpt två vita över gränsen, och att den informationen fördes vidare till den etiopiska armén, säger han.
ONLF-talesmannen tycker att den svenska regeringen varit ”ineffektiv” – och säger att han beklagar läget för Schibbye och Persson.
– Även om de släpps fria så kommer detta att ha tärt hårt på dem. Jag är mycket ledsen för deras skull och sänder mina sympatier till deras familjer.
Varje månad reser flera anhöriga till Etiopien och Kalityfängelset. Senast kunde Kjell Persson, Johans far, och andra anhöriga överlämna en grekisk sallad till svenskarna.
– Det är tuffa förhållanden, men under omständigheterna har de det bra, med mat och så. Vi hade våffelmix med oss ner, så nu har de börjat käka pannkaka till frukost.
Samtidigt som svenskarna nu sätter sitt hopp till en eventuell nådeprocess präglas landet utanför fängelset av allt kärvare vindar mot journalister och oliktänkande, enligt USA-baserade Committee to protect journalists (CPJ).
– Det politiska klimatet är bistert. Sedan 2005 har vi sett en process där regimen stiftat drakoniska lagar för att begränsa utrymmet för pressen och det civila samhället. Antiterrorlagen från 2009 kriminaliserar vad som i andra länder ses som rutinmässigt nyhetsarbete, säger Mohamed Keita, Afrikaansvarig vid CPJ.
Svenskarnas fall har bleknat som samtalsämne och är ”out of the news”, säger Dagnachew Assefa, verksam vid institutionen för filosofi vid universitet i Addis Abeba.
Större inhemsk uppmärksamhet har riktats mot domarna mot tre etiopiska journalister som kom i januari. Bland annat dömdes den i landet välkända kolumnisten Reeyot Alemu, 31 år, till 14 års fängelse för brott mot terrorlagen – i en dom som kritiserats hårt av Amnesty.
– Särskilt efter de domarna är det ganska tufft för journalister, självklart har de en avskräckande effekt. Jag skulle säga att det finns några oberoende journalister kvar i landet, men de blir allt färre, säger Dagnachew Assefa.
Men den bilden tillbakavisas av företrädare för den etiopiska regeringen.
– Det finns inga problem för journalister som arbetar i linje med gällande lagar, inte ens för de som vill kritisera regeringen. Men sedan finns det de som går utanför gränserna och agerar som aktivister, på ett sätt som underminerar freden och landets utveckling, säger Mebrat Beyene Abay, etiopisk generalkonsul i Stockholm.
Beyene tillbakavisar uppgifterna från ONLF, som också rör påstådda övergrepp mot civilbefolkningen i Ogaden. ONLF säger ”vad som helst” för uppmärksamhet, anser generalkonsuln.
Om Schibbye och Persson säger hon att ”ingen gynnas” av utdragna fängelsestraff.
– Det handlar om att lära sig något, att det finns regler. Jag förstår att detta plågar deras familjer och att de vill återse sina barn. Men vi får alla lära oss läxor i livet, det är allt.
Medlemmar av Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). Organisationen är terrorstämplad i Etiopien.
Martin Schibbye och Johan Persson med skottskador strax efter att de greps förra året. Kalityfängelset i Addis Abeba där svenskarna nu sitter. ”Det är tuffa förhållanden, men under omständigheterna har de det bra, med mat och så”, säger Johan Perssons pappa Kjell Persson, här på besök i Etiopien sedan sonen fängslats.
LÄS OCKSÅ Ledarbloggen: Öppet brev till Gahr Støre och Bildt
LÄS OCKSÅ: ”Nu bör EU agera för pressfriheten”
LÄS OCKSÅ: Svenskar träffar advokater
LÄS OCKSÅ: Internationell press på Etiopien
LÄS OCKSÅ: Elva års fängelse för Schibbye och Persson















