Juldagen 1992 gick 19-åriga Jessica Torstensson på krogen, en tradition bland jullediga ungdomar i Skellefteå. Hon liftade hem till sin mammas bostad sent på natten, men kom aldrig fram. Någonstans på väg från parkeringen till porten höggs hon ner.

Hon bankade på dörrar och skrek på hjälp, men ingen såg henne i snöstormen. Tidigt på annandagens morgon dog hon vid husväggen. Ännu är ingen dömd för mordet.

Jessicas mamma Gerd Torstensson säger att hon fortfarande efter 17 år känner hur pulsen ökar när hon pratar om det.

- Jag tänker på Jessica varje dag, alltid någonting, någon kort episod. Om jag börjar tänka i djupare banor över vad som hänt måste jag knäppa av, då kan jag inte fortsätta. Hade jag inte lärt mig att kunna stänga av efter något år hade jag inte suttit här i dag.

Hon välkomnar att regeringen nu vill slopa preskriptionstiden för mord.

- Jag tycker att det är helt på sin plats. Man ska inte kunna mörda folk och tänka ”nu har jag klarat mig så här länge, nu är det bara några år tills det gått 25 år och sedan är det grönt”, säger Gerd Torstensson.

Polisen anser fallet Jessica Torstensson vara färdigutrett. Det finns en man som de tror är skyldig, men teknisk bevisning saknas.

Ärendet ligger sedan flera år helt stilla och regeringens lagförslag ändrar inte på det. Men det innebär ändå att möjligheten finns att åter öppna utredningen om något nytt dyker upp. Gerd Torstensson har otaliga gånger tänkt tanken att det måste finnas någon som sitter inne med någon upplysning, som sett eller hört något, men inte vågat träda fram.

- Det som har hänt har hänt, det går inte att göra något åt. Men att bara få veta sanningen, att få veta svart på vitt att så här var det, den här personen var det... Då behöver man inte länge fundera ”tänk om, tänk om”.

Ett annat olöst fall som börjar närma sig preskriptionstiden är mordet på Lundastudenten Niklas Elmberg, som försvann en oktoberkväll 1991 på väg hem från en fest. Fem dagar senare hittades han knivskuren i ett dike. Niklas bror Peter Elmberg är också positiv till lagförslaget om slopad preskriptionstid. Samtidigt frågar han sig hur stor möjligheten är att mordet någonsin ska lösas om man inte har lyckats på 25 år.

- I mitt fall känns det naturligt att det läggs på hyllan någon gång. Om det är efter 25 år eller 35 år är mindre viktigt. Jag har gått vidare och ägnar inte så mycket tid åt att tänka på vem som gjorde det, säger Peter Elmberg.

Eiler Augustsson på Stockholmspolisens så kallade cold case-grupp, som jobbar med ”kalla fall”, de mest svårlösta brotten, kan inte svara på om en lagändring kommer att leda till att fler mord klaras upp. Mycket handlar om hur kriminaltekniken utvecklas. Möjligen kan avskaffad preskription ha en preventiv effekt, tror han.

- När det gäller dödligt våld är frågan vad det får för praktisk inverkan. Om man hittar gärningsmannen efter 40 år är den personen kanske uppe i 80–90-årsåldern, säger Eiler Augustsson.

Ändå har han efterfrågat slopad preskriptionstid för mord.

- Ja det har vi gjort, mest med tanke på de anhöriga. Det är stötande att sätta en bortre gräns på 25 år. I princip kan gärningsmannen komma in och erkänna då och gå fri. Jag tror att det finns en stor folklig förankring för att slopa preskriptionstiden.