Genombrott i kampen mot resistenta bakterier

Det var pneumokockerna som var först i Sverige att sätta fokus på det oroväckande problemet med resistenta bakterier och virus för cirka tio år sedan. Flera daghem i Skåne infekterades med resistenta pneumokocker, vissa fick stängas och barn hållas hemma ofta under lång tid.

Utvecklingen ledde också till en inflammerad debatt om hur barns öroninfektioner ska behandlas, med eller utan antibiotika. Överförskrivning av antibiotika ansågs ligga bakom uppkomsten av resistenta (motståndskraftiga) bakterier där få eller inga antibiotika fungerar.

Pneumokocker är en slags streptokockbakterier som de flesta barn har i näsan. De är nästan alltid oskyldig och skapar ingen sjukdom. Men vissa kan förändras och bli aggressiva. De orsakar då främst lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. I ännu mer sällsynta fall ger de också upphov till svåra inre infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

Det är främst dessa omfattande angrepp som leder till dödsfall hos ett fåtal små barn, hos äldre och hos dem med försämrat immunförsvar. Pneumokockinfektionerna kan också orsaka hörselskador hos barn.

Resistens uppkommer oftast när antibiotika sätts in vid den "första" lung- eller öroninflammationen. Det betyder att inte alla varianter av antibiotika går att använda och läkarna får pröva sig fram. Sverige är lyckligtvis tämligen skonat från resistenta pneumokocker, men i många andra länder till exempel i Sydeuropa är detta problem mycket vanligt. Upp till 50 procent resistenta pneumokocker har till exempel rapporterats från Portugal.

– Risken finns hela tiden att vi ska importera dessa resistenta stammar till Sverige via vårt intensiva resande, säger docent Birgitta Henriques Normak, expert på pneumokocker vid Smittskyddsinstitutet (SMI).

Forskningen om hur resistens utvecklas bland de cirka 90 olika varianterna av pneumokockbakterier har varit intensiv under flera år. Redan har forskarna identifierat ett antal gener som kan testas för att fastställa graden av resistens och vilka läkemedel som bakterierna är motståndskraftiga mot.

Bakterier och virus har en sällsynt sofistikerad förmåga att stå emot attacker från läkemedel styrt av egna gener främst genom att förändra sig till exempel i hur skalen runt bakterierna byggs upp.

Fortfarande finns dock stora kunskapsluckor – och idag rapporterar en brittisk forskargrupp från Warwick-universitet i Coventry om ett viktigt enzym som är inblandat i pneumokockernas förmåga att förändra sig och utveckla resistens.

Ämnet kallas MurM och deltar i uppbyggnaden av pneumokockernas väggar eller skal genom att styra bildningen av två viktiga aminosyror L-serin och L-alanin.

Penicillin angriper pneumokockerna just genom att förstöra den normala bildningen av cellskalet och därmed förhindra bakterierna från att föröka sig. Forskarna kunde visa att i de bakterier som är resistenta dominerade L-alanin över L-serin, medan det var tvärtom i de som fortfarande var känsliga för penicillin.

Forskarna själva menar att metoder för att påverka MurM kan utgöra utgångspunkt för att utveckla nya och bättre antibiotika mot pneumokocker.

Detta bör dock ställas mot det välkända fenomenet att intresset från läkemedelsindustrin att ta fram nya antibiotika är minimalt eftersom lönsamheten anses vara för låg.

Inger Atterstam

inger.atterstam@svd.se

Fler artiklar