Hur mycket alkohol en person dricker styrs till viss del av gener.

Fram tills nu har dock bara en gen visat sig ha en väsentlig effekt på konsumtionen. Det är den gen som kodar för enzymet alkoholdehydrogenas, som bryter ned alkohol i levern.

Nu tror sig forskare emellertid ha hittat ytterligare en gen som kan påverka människors alkoholintag.

Genen, som kallas AUTS2, har tidigare länkats till autism och ADHD.

I en studie, som publiceras i går i tidskriften Proceedings of the National Academy, har ett internationellt forskarlag tittat på 47 000 personer.

De upptäckte då att det finns två versioner av genen, varav en förekom tre gånger oftare är den andra. Genom att samla in information om personernas alkoholvanor såg de sedan att de som hade den mer sällsynta varianten i genomsnitt drack fem procent mindre alkohol än de med den vanligare typen.

Genen är som mest aktiv i de delar av hjärnan där belöningssystemet sitter, vilket skulle kunna betyda att genen har en betydelse för de positiva känslor som är förknippade med att dricka alkohol.

Forskarna hoppas att deras upptäckt på sikt ska kunna leda till en bättre förståelse om de mekanismer som styr människors alkoholkonsumtion.

Georgy Bakalkin är professor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet och medförfattare till studien. Han studerade effekterna på hjärnan. Georgy Bakalkin påpekar att det är många faktorer som påverkar hur mycket en person dricker, men att man sedan tidigare vet att gener spelar en viktig roll.

– Det här är bara en av flera gener som kan påverka en persons alkoholkonsumtion, men genom att hitta den har vi öppnat upp ett nytt område för forskningen om de biologiska mekanismer som styr drickandet, säger han.

Genom att hitta den har vi öppnat upp ett nytt område för forskningen om de biologiska mekanismer som styr drickandet.

Georgy Bakalkin, professor vid Uppsala universitet.

Ännu vet man inte på vilket sätt genen verkar, men Georgy Bakalkin tror att man kommit mycket längre om ett par år.

– Om det finns intresse från samhällets sida så tror jag att man kan ha ett svar om mellan tre och fem år, säger han.

Men först tycker Georgy Bakalkin att man ska koncentrera sig på att identifiera fler gener som kan vara kopplade till alkoholkonsumtion.

– Andra gener har sannolikt större effekt. Först borde man fokusera på att hitta och analysera dem, sen om ett, två år kan vi börja intressera oss för deras mekanism.