Svenska universitet och högskolor är attraktiva för utländska studenter. En grupp som har fyrdubblats de senaste tio åren är studenter som själva har ansökt om att läsa här, så kallade free movers.

Under förra läsåret var de 19 300 personer. Störst har ökningen varit från Asien, särskilt Kina. De allra flesta läser magister - och masterprogram på avancerad nivå. Vanligaste inriktning: naturvetenskap och teknik.

– Eftersom de har fått gå gratis på svenska utbildningar har det lett till att den svenska högskolans finansiering har gröpts ur på ett sätt som inte vi tycker är rimligt, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.

– Sverige ska konkurrera på den globala marknaden inte genom att ha en avgiftsfri utbildning utan genom att konkurrera med kvalitet.

I höst lägger därför regeringen en proposition som förändrar en princip i svensk högskolevärld: att högre utbildning är avgiftsfri för alla studenter.

Från och med hösten 2011 ska nya studenter som söker sig till Sverige från länder utanför EU, EES (Island, Liechtenstein och Norge) samt Schweiz betala en studieavgift. Högskolorna och universiteten bestämmer själva avgiftens storlek .

Regeringens bedömning är att avgifterna kommer att ge ungefär 500 miljoner kronor. Det bygger på ett schablonbelopp på 70 000 kronor per utländsk student årligen.

– Men det finns naturligtvis utbildningar som kostar mer än så och utbildningar som kostar mindre än så också. Det är viktigt att poängtera att det är lärosätena som själva avgör avgiftens storlek, säger Tobias Krantz.

Frågan om avgifter på universiteten utreddes av den socialdemokratiska regeringen, men något lagförslag kom aldrig under förra mandatperioden. Förra sommaren aviserade dåvarande högskoleministern Lars Leijonborg i SvD att ett förslag var på gång, men det har dragit ut på tiden. En knäckfråga har varit hur stipendier till de som inte har råd att betala avgifterna ska finansieras.

Förslaget att införa en avgift för utomeuropeiska studenter har mött kraftigt motstånd, bland annat från Sveriges förenade studentkårer som hävdar att utbildning är en rättighet - inte en handelsvara.

Hur ser du på den kritiken?

– Det är viktigt att slå fast att den högre utbildningen för svenska studenter och EES-studenter ska vara avgiftsfri. Det har funnits en oro att vi skulle rucka på den principen men det tänker vi inte göra, säger Tobias Krantz.

Och även om antalet utländska studenter ”sannolikt kommer att minska i ett inledningsskede”, ska även de utan tjocka plånböcker kunna studera här, enligt ministern.

– Det kommer att finnas stipendier för studenter som kommer från utvecklingsländer. De kommer att finansieras via biståndsbudgeten, säger han.

Den exakta summan vill regeringen återkomma till, men det ska finnas stipendier på ”rätt så betydande belopp” för studenter från utvecklingsländer och även för studenter från andra länder.

Den 15 september redovisar Verket för högskoleservice ett förslag på hur anmälningsavgifter till svenska högskolor och universitet kan utformas. Regeringen inväntar den innan formerna för de avgifterna bestäms.

– Det är väldigt stora administrationsavgifter förknippade med att man söker till universitet och högskolor och vi tycker att det är rimligt att det även finns en möjlighet att ta ut en avgift för de kostnader som universiteten därmed drar på sig, säger Tobias Krantz.