Genom snabbare databaserade analyser av den grova organiserade brottsligheten ska polisen öka sin effektivitet. En förhoppning är att de svagheter som i åratal funnits när det gäller polisens förmåga att få överblick, skapa sammanhang och besluta om operativa åtgärder mot kriminaliteten åtgärdas.

Länskriminalen i Stockholms nya viktningsdatabas har hämtat inspiration från en av den kanadensiska polisen utarbetad modell, kallad Sleipnir. En projektgrupp tillsattes i fjol för att utarbeta en svensk version.

– Den stora skillnaden är att tidigare bedömningar av kriminalitet var helt expertberoende. Det var poliser på fältet som hade kunskap om ett visst gäng och dess kriminalitet, som också blev styrande för analyserna säger Markus Grundtman, chefsanalytiker vid Länskriminalen.

– Men de oceaner av data som polisen har i en stor mängd register har inte utnyttjats på ett effektivt sätt. Nu har vi en teknisk metod för att utnyttja den enorma datamängd vi har.

Ett grundelement i modellen är viktningen av brottsligheten, dels på individnivå dels vad gäller konstellationer eller gäng. Kriminell aktivitet ger höga poäng i viktningen för individer och grupper. Den ska vara vägledande för polisens arbete, och ge svar på de frågor som varje polischef måste ställa sig:

Vad ska vi prioritera? Var ska resurserna sättas in?

– Vi måste vara proaktiva inte bara reaktiva. Vi måste kunna svara på frågor som: vem är drivande i den här kriminella organisationen? Vem förser medlemmarna med vapen? Nu kan vi få objektiva svar på frågorna - jo, X är styrande för det berättar våra egna register.

Finns det inte en risk att registren innehåller för gammal information, att den inte fångar upp vad som hänt den senaste tiden?

– Vi har kortat ned tiderna. Men visst, analysen ska baseras på färsk information. Därför är det viktigt att komplettera med den kunskap som de poliser som bearbetar gängkriminaliteten på fältet har och som i bland uppdateras varje dag, säger Bengt Nylander, rotelchef på Länskriminalen.

En viktig aspekt med modellen är att den ska vara styrande ned på individnivå.

Anta att en viss gruppering är kopplad till flera fall med samma brottsrubricering. Genom den datoriserade registerbaserade analysen är tanken att snabbare få fram information om vilka de mest aktiva individerna är.

– Och det är dem vi ska satsa på. Genom att koppla en individs kapacitet när det gäller till exempel narkotika och våld kan vi se om han uppnår tillräckligt många poäng för att sättas upp på en av Novas ”targetlistor” över de mest kriminella i länet, säger Markus Grundtman.

Stockholmspolisens satsning mot den grova organiserade kriminaliteten i Stockholms län kallad Nova är en av de operativa satsningar som görs mot gängbrottligheten. Efter en skral inledning med oklar organisation och måttliga resultat anses Nova-projektet vara på rätt väg vilket också en Brå-utvärdering visade nyligen.

Och nu är Nova en viktig mottagare av uppgifter om kriminella som den nya analysmodellen producerar.

Att förhindra nyrekrytering till de kriminella gängen kan också underlättas genom snabbare analyser, påpekar Markus Grundtman.

– Vi kan på ett mera exakt sätt ringa in unga personer som befinner sig i de kriminellas närhet och som löper risken att rekryteras.